Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 82 —
samtal, som han och hans hustru haft efter den
märkliga juldagens natt, och han blygdes för-
färligt inför sig själf, när han märkte, att denna
tanke verkligen kom igen och sysselsatte honom
på allvar. Han lofvade sig själf att han skulle
glömma den, men det finns tankar, hvilka hafva
den egenheten, att de icke kunna glömmas.
Och när Bob märkte detta, tog han sitt parti
på ett annat sätt. Han kunde aldrig nedlåta
sig till något sådant som att misstänka sin hustru.
Han vågade det icke helt enkelt, emedan han
kände, att då skulle hela hans lif gå i stycken,
ja, i små smulor. Bob hade växt samman med
sin hustru så starkt, att han lika gärna, ja myc-
ket förr, skulle kommit att misstänka sig själf.
Han fann också snart, att om Anna verkligen
varit medveten om något dylikt och dolde det,
så hade detta skett, emedan hon från början
velat bespara honom, Bob, kunskapen därom,
och Bob kände sin beundran för hustrun växa,
ju mera han tänkte på, att denna hennes för-
modade tystnad säkerligen endast varit förestaf-
vad af ömhet för honom själf.
Fru Anna å sin sida grubblade på mycket
under de långa förmiddagarna, då hon satt
ensam hemma, och lille Georg gick och lekte
i salen, så ofta han inte var i skolan. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
