- Project Runeberg -  Guds frälsningsväg /
172

(1924) [MARC] Author: Fredrik Hammarsten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Men det är icke blott folket, som ställes vid
skiljevägen, utan även den enskilde. Du och jag ställas också
vid denna väg och det icke blott en gång utan många
gånger i livet. Men en gång kanske vi stå där så
avgjorda, att såsom vi då valt, så gestaltar sig både vår
tid och evighet. Ty dessa små val, som föreligga oss
varje dag, de avgöra oss i en bestämd riktning. Och
slutligen kan en människa så mogna i det onda, att det
knappt kan talas om något val. En människa kan även
så välja dag för dag efter samvetets och Guds bud och
rätter, att det blir svårare och svårare för frestaren
att övervinna henne. Och den seger, som hon dagligen
inhöstar, närmar sig alltmer en avgörelse till seger,
då hon icke längre behöver välja utan är bärgad undan
alla livets slitningar, icke längre står vid någon skiljeväg.

Iyåtom oss nu se, varuti detta val, som Ahas skulle
göra, bestod, och var skiljevägen så att säga går i livet.

Man kan skilja mellan last och dygd; man kan stå
i valet mellan en stor överhängande frestelse, en
syndens njutning, och en stor försakelse och
självöver-vinnelse. Men det är icke där skiljevägen enligt denna
text djupast går. Det är fråga om att lita på Gud,
att gå trons våg eller att ga självtillitens, själv förtröstans
väg. Denna senare behöver icke givet kallas en lastens
väg. Det kunde ju synas storartat, att Ahas ville kämpa
med sitt folk till det yttersta i egen kraft. Men det var
ett djupt misstag. Då den första människan stod vid
skiljevägen, var det alldeles detsamma, det gällde:
att lita på Herren eller gå sin egen väg. När satan föll,
bestod hans frestelse och fall i alldeles enahanda. Skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfrv/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free