Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
förfelat bakom oss, öm Guds verk vore försummat •—
och det står ju ett ve över den, som bedriver Guds verk
försumligt — hur skulle vi då känna det?
Men den gripande sanningen/ att tiden är kort, har
sjunkit ned till en alldaglig sanning. Ja, en människa
kan bära den sanningen på tungan utan att egentligen
mena något med när hon säger: tiden är kort. Ja, vi
veta så väl, att tiden är kort.
Men man kan ock leva sitt liv mer eller mindre
hastigt. Och är det någon tid, i vilken det leves fort,
så är det denna. Man vill ha allt på en gång. Man vill
gripa om så mycket som möjligt, hinna med så mycket
som möjligt.
liksom man kan leva fort, så kan man ock
värdesätta tiden orätt. Och är det något, som utmärker vår
tid, är det just, att den omsätter tiden i guld. »Tid ar
pengar.» Så heter det allmänt. Men det vore bättre
att säga, hur underligt det än låter: »Tid är evighet.»
I^åtom oss nu akta på apostelns förmaning, akta på,
att tiden är kort, och söka vinna just detta tvåfaldiga,
som nämndes i begynnelsen, att vår själ står fri i Gud
och inför Gud och att de flyende sekunderna användas
just i det syfte, för vilket Gud vill, att vi skola leva.
Det är så mycket, som snärjer och binder här nere.
Vad som vanligast binder, det nämner dock icke
aposteln i vår text. Då skulle han kanske talat på annat sätt.
Här talar han blott om något, som är för oss alla
dyrbart. Han talar om familjelyckan, om den jordiska
kärleken, om det, som vi alla behöva och alla böra
värdera, det s. k. jordiska goda, det vi leva av, det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
