Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
XI.
Vän! Jag visste egentligen icke för några och tjugu år sedan,
hvarthän det bar, då jag nedkastade följande ställe i företalet till
Lienhard och Gertrud: »Jag tar ingen del i striderna mellan människorna
om deras olika meningar, men det, som gör dem fromma, goda,
trogna och hederliga, det som för kärleken till Gud och kärleken
till ’nästan i deras hjärtan, ocb som kan bringa lycka och välsignelse
i deras hem, det, menar jag, står utom all strid Och har blifvit
nedlagdt i våra hjärtan till vårt väl.»
Nu låter mig förloppet af mitt försök inse att i det
undervisningssätt, för hvilkets kännedom och införande jag sträfvar, jag
alldeles säkert ej i detsamma tar någon del i människornas strider.
Som rent utvecklingsmedel för hela omfånget af våra krafter och
anlag sträcker det sig i sitt väsen, i sitt inflytande och sin verkan
intet steg utöfver det, som är oemotsägligt. Som rent
utvecklingsmedel för våra krafter är det ej en sanningens lära, det kämpar ej
mot villfarelser, det är en inre utveckling af sedliga och andliga
krafter, hvilka stå villfarelserna emot, det’ är en ren ledning i
förmågan att skilja’ sanning och villfarelse. Dess sträfvandes väsen
går enbart därpå ut att psykologiskt grunda denna förmågas goda
utbildning och genomdrifva den i hela omfånget af dess behof.
Vän! Jag ser både hvad detta yttrande för med sig, och hur
fjärran jag är från att i hela dess omfång kunna spåra de medel,
genom hvilka det är möjligt att nå detta mål. Icke desto mindre
lefver tron på möjligheten att nå detta mål outsläckligt i min själ.
Men hur, genom hvem och hur snart denna min aning skall
kunna gå i fullbordan, därom vet jag visserligen ännu intet.
Härvidlag finnes heller ingen förmätenhet i min själ. Jag sökte vid
alla mina sträfvanden, hvilkas resultat nu fört mig till dessa
yttranden, ej något annat än undervisningsmedlens förenklande och
underlättande för det lägre folket. I min allra närmaste opigifning har jag
sett, hur detta folk genom denna försummelse på mångfaldigt sätt
blifvit olyckligt, otillfredsställdt och bragt i fara. Mitt hjärta
sträfvade allt ifrån ungdomen att råda bot för detta onda. Jag har
haft tillfällen^ som endast få hafva det, att från min tidigaste
ungdom och i dess sanna gestalt iakttaga orsakerna till folkets sedliga,
andliga och husliga nedsjunkande och dess därmed innerligt
förbundna lidanden och orättvisa behandling. Man kan tro mig, jag
har med folket genomgått åtskilligt lidande och med det erfarit
orättvis behandling. Jag säger detta för att ursäkta åtskilliga af
mina yttrandens skenbara djärfhet. De äro -endast uttryck för det
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
