Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
göra barnen några frågor för att se, om de också, förstått, hvad de
läst. Krüsi försökte detsamma och bragte det. därhän, att de flesta
barnen fullkomligt förstodo innehållet af läseboken. Detta lyckades
honom emellertid endast därigenom, att han, som den gode Hiibner,
afpassade frågorna efter de i boken stående svaren och ej väntade
eller fordrade några andra svar än ordagrant de, som redan stå i
boken, innan frågan, som egentligen skulle framkalla svaret, ännu
var utsagd. Det lyckades honom bestämdt också därigenom, att han
alldeles ej införde i katekesen någon verklig förståndsöfning. Man
måste emellertid också härvid lägga märke till, att den ursprungliga
undervisningen, som man kallar katekisering, var ingenting mindre
än en verklig förståndsöfning. Den var enbart en ordanalytik utaf
förvirrade, förekommande satser och hade så till vida den förtjänsten
vid ett så småningom skeende klargörande af begreppet, att den
framlade för barnets ögon de skilda.orden och satserna oförvirrade
till fast åskådning en för en.
Sokratiserandet däremot är först i våra dagar uppblandadt med
denna katekisering, som ursprungligen endast hade afseende på
religiösa föremål. Pastorn framställde som exempel för Krüsis sålunda
katekiserade barn sina äldre läsbarn. Men sedermera skulle Krüsi
verkligen sluta sig till detta tids- och modesaks uppblandande af
den inskränkta ordanalytiken, som man kallar katekiseringen med
sokratiserandet, som motsvarar en högre behandling af föremålet.
Denna blandning för^ enligt sin natur, ej vidare än till den cirkelns
kvadratur, som en vedhuggare med yxan i hand försöker på ett bräde;
det går inte. Den obildade, ytliga människan pejlar icke de djup,
ur hvilka Sokrates öste sanning och själ, därför är det också
naturligt, att saken ej mera går. Det fattas djup i frågorna, och barnen
ha ingen fond för svaren. De hade ej heller något språk för det,
som de ej visste och inga böcker, hvilka lade ett bestämdt svar i
deras mun på frågor, som de förstått eller icke förstått.
Emellertid kände Krüsi ej klart olikheten mellan dessa
metoder. Han visste ännu ej, att den egentliga katekiseringen och
i synnerhet katekiseringen öfver abstrakta begrepp, oafsedt fördelarne
vid afskiljandet af ordet och tanken i de analytiska formerna, som
den förbereder i och för sig, ej är något annat än ett papegojartadt
eftersägande af oförstådda ljud.
Sokratiserandet däremot är omöjligt för barn, emedan de både
sakna bakgrunden af förkunskap och de yttre språkmedeln. Han
gjorde sig ock orätt, när han dömde efter detta felalående. Han
trodde, att felet uteslutande låg hos honom och inbillade sig, att
hvarje god skollärare måste vara i stånd till att genom frågor öfver
alla sorters religiösa och moraliska begrepp framlocka riktiga och
bestämda svar af barnen. Det var just i sokratiseringens modetid,
eller rättare sagdt i den epok, i hvilken denna upphöjda konst nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
