Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Läsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lidande mänskligheten så varmt klappande hjärta, som härvid
gjorde sig gällande. Hans plan var att söka gifva de fattiga och
vårdslösade barnen en sådan uppfostran, att de med Guds hjälp
genom egen kraft skulle blifva i stånd bidraga till icke allenast
sin egen utan äfven sin familjs och fäderneslandets lycka.
Försöket började vintern 1774. Tjugu barn, dels från grannbyarne,
dels landstrykare, upptogos på Neuhof. De erhöllo kläder, föda
och undervisning, men skulle till gengäld arbeta dels vid
jordbruket, dels med bomullsspinning. Till lektioner i vanlig mening
togs ringa tid, utan barnen fingo undervisning samtidigt med att
de arbetade. Pestalozzi ville nämligen lära dem tala, innan han
lärde dem läsa och skrifva. De öfvades därföre träget med
samtal öfver ämnen, tagna från deras hvardagslif. Företaget lyckades
till en början utmärkt. Barnen trifdes godt, blefvo duktiga och
starka samt gjorde beaktansvärda framsteg. Snart nog visade
sig emellertid mindre tillfredsställande resultat. Pestalozzi hade
icke rygg att hålla sitt barnhem ekonomiskt tillsamman.
Barnantalet hade så småningom blifvit ökadt till åttio, men flera
omständigheter samverkade att undergräfva anstaltens bestånd,
och 1780 måste den ädle människovännen uppgifva äfven detta
företag med förlust icke allenast af den lilla återstoden af sin
förmögenhet utan äfven af sina medborgares förtroende. Han
betraktades nu såsom oduglig till framgångsrikt arbete och ansågs
dömd att sluta sina dagar på fattighuset.
Nu följa 18 år, måhända de svåraste i hans lif, under hvilka
Pestalozzi icke hade någon bestämd sysselsättning. De voro dock
långt ifrån utan frukter, ty det var under denna tid, som flera af
hans mest berömda skrifter sågo dagen, skrifter, hvilka gjorde
hans namn kändt och aktadt inom hela den bildade världen. De
voro: En eremits aftonstunder, Lienhard och Gertrud,
Christoph och Else, Om lagstiftning och barnamord, Ett
Schweizerblad, Figurer till min ABC-bok, samt
Efterforskningar om naturens gång i människosläktets utveckling.
Bland dessa arbeten blef särskildt Lienhard och Gertrud läst
och beundrad i vida kretsar, hvarigenom dess författare icke
allenast erhöll anseende och beröm utan äfven blef i tillfälle att
knyta förbindelser med framstående personer inom olika områden.
Pestalozzi kände sig dock icke tillfredsställd; han längtade efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
