Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
MALMSTRÖM, K. R,
Men se, ren berg och dalar, haf och länder
sig kläda skälfvande i sorgeskrud.
»Det är fullkonmadth ropar du och sänder
din ande åter till sitt hem hos Gud;
»det är fullkoinnadt!» — död är din lekamen,
och jord och himmel svära dertill: »amen!»
Det är då brustet, detta varma hjerta,
der hvarje suck en verld till ljuset tog,
der dödens engel, än i dödens smärta,
förlåtelse och frid i tårar log,
hvars alla sia" i lifvet voro böner
om himlens nåd för jordens arma söner.
Det ar då slocknadt äfven, detta öga, . 4
der re’n på jorden Gud man skåda fick.
Se, stilla strålar solen i det höga,
är det till oss ej Jesu kärleksblick:
Vill då, fast englar för hans tron sig höja,
hos oss med ögat dock ännu han dröja r
Ja, det cär du, o herre Jesu Kriste,
o, se hit ner, der du i himlen är!
Om ock ja g lifvets alla skatter miste,
är dock jag glad, da jag dig skådar der.
Nu vill för dig jag kämpa, tills jag dignar,
när så din blick mig ser och mig välsignar.
K. R. Malmström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
