Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagringens beskaffenhet varit beroende af det rinnande vattnets
mängd och fallhastighet.
Till sist några ord om de s. k. ädelstenarne, till hvilka
räknas sådana mineralier, som hafva stor hårdhet och vacker glans
samt god strålbrytningsförmåga.
Främst i bland dessa märkes diamanten, som är den hårdaste
af alla kroppar. Denna stenart består af rent kristalliseradt kol.
Den löses i syror, men kan förbrinna i syrgas till kolsyra och
förvandlas till grafit vid stark upphettning. Diamanten träffas
mest i lösa jordlager i likhet med guld och platina, dock ej i
Sverige och är knappast anträffad i det öfriga Europa. De som
äro färglösa och af en viss storlek, skattas utomordentligt högt
för sin starka glans och strålbrytning och begagnas uteslutande
till prydnader. De deremot, som äro på något sätt färgade och
derföre ej hafva så stort värde som ädelstenar, hafva mångfaldig
användning till glasskärning, gravering, svarfning af andra hårda
stenar, bergborrning, o. s. v.
Den största bland alla kända diamanter tillhör Rajah af Mattan på
Borneo och väger omkring 1/6 JK. Den berömda diamanten Koh-i-Noor är
hälften mindre och håller i diameter ungefär 36 millimeter (12 linjer).
Safir och rubin äro tvänne ädelstenar, som bestå af
aluminium och syre. Deras hårdhet är något mindre än diamantens,
nämligen = 9. Safiren är vanligen himmelsblå och rubinen röd.
I synnerhet har den förra ett högt värde.
En varietet af dessa mineralier är smergeln, som ej är
kristalliserad och som användes till Slipning af metall arbeten.
Af öfriga ädelstenar kunna nämnas den vackert gröna
smaragden och den vingula topasen.
Tryckfel och rättelser.
Sid. 6 rad. 10 uppifrån står har läs hafva
„ 23 „ 18 „ „ tellegraf „ telegraf
„ 33 „ 10 nedifrån „ till „ till
,, 61 ,, 15 „ „ närmast begränsa „ ofta afskära
„ 62 „ 10 uppifrån ,, man „ men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
