- Project Runeberg -  Populär framställning af geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden /
109

(1877) [MARC] Author: Leonard Holmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nordvestlig riktning upp till Tågarps station på
Eslöfs-Helsingborgs-jernvägen. Det andra bältet börjar vid Söderåsen
och utbreder sig åt sydost ned till
Sandhammaren och Simrishamn med en längd af
10 mil. Lagerföljden är densamma som i
Vestergötland. De äldre bildningarne, såsom
sandsten och alunskiffer, gå hufvudsakligen i
dagen omkring Simrishamn och på norra
sluttningen af Romeleklintåsen vid Fogelsång.
Orthoceratitkalken uppträder mest i trakten
nordost om Ystad. På det öfriga området är
den undersiluriska lerskiffern rådande, dock i
allmänhet betäckt af mägtiga lösa jordlager,
hörande till qvartära formationen. De
öfversiluriska aflagringarne i Skåne skola
omnämnas längre fram.

Betrakta vi vidare den siluriska
formationens utbredning norrut från Westergötland,
så finna vi först en aflagring af sandsten,
alunskiffer och kalksten i Nerike, i trakten
vester om Hjelmaren. Det synes som om
lerskiffern saknas här, men den har med all
sannolikhet en gång förefunnits, fast den
sedermera blifvit denuderad. Detsamma måste
äfven hafva varit förhållandet i Skåne, i
Östergötland och på Öland, der nu några af de
äldre siluriska bildningarne ligga obetäckta
af yngre.

Alla de nu beskrifna bildningarne visa
stor öfverensstämmelse i petrografiskt
hänseende med Vestgötabergens lager. Men längre
norrut inträda väsentliga olikheter.

Vester om sjön Siljan uppträder en
betydlig aflagring af grå och rödaktig, kambrisk
sandsten, s. k. Dalasandsten. Dessutom
förekomma silurbildningar i en stor båge norr
om samma sjö, hvilka i de stora hufvuddragen
öfverensstämma med Vestgötalagen; dock saknas alunskiffern,
och lagren äro i allmänhet högst betydligt rubbade (resta på
ända och öfverstjelpta) af granit och hyperit, som genombrutit
formationen. Det största af alla Sveriges silurfält är det, som
upptager en stor del af Jämtland och sedan sträcker sig uppåt
Vesterbottens och Norrbottens Lappmarker, hvarest dock dess
utbredning är högst litet känd.

Jämtlandsfältet upptager en areal af öfver 50 qvadratmil. I östra
delen visa aflagringarne ganska mycken öfverensstämmelse med
Vestgötabildningarne, nämligen underst sandsten, derpå alunskiffer, orthoceratit-

Bild 110.

e orthoceratitkalksten. d alunskiffer. c lerskiffer och. sandstensskiffer med kalkstensbäddar.
b sandsten. a urberget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geologien/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free