Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hittills har man allmänt brukat indela formationerna i fem stora
hufvudformationer: urformationen, den primära, sekundära, tertiära och qvartära.
Den Azoiska tiden (jordens urtid) kan karakteriseras genom
frånvaron af allt lif; den palseozoiska (forntiden) som fiskarnes
och kryptogamernas period; den mesozoiska (medeltiden) som de
stora reptiliernas ock barrträdens period; den kainozoiska
(nytiden) som de stora däggdjurens och löfträdens period och
slutligen den anthropozoiska (nutiden) som menniskans period.
Menniskan uppträdde visserligen under den kainozoiska tiden, men kan
först sägas vara karakteristisk for nutiden, då hon blef så att säga
beherrskande den, öfriga skapelsen..
Vi hafva nu följt jordens utveckling under alla dess olika
skeden och hafva funnit, att den fortgått ifrån det lägre till det
högre efter en bestämd planmässighet, hvars stora och djupa
vishet vi väl kunna ana, men äro för svaga att fullt kunna
uppfatta. Huru de första organiska väsenden uppstått och huru den
ena djur- och växtformen efter den andra uppkommit, om det
skett genom upprepade skapelseakter, eller genom en långsamt
fortgående utveckling, det högre ur det lägre, detta kan
geologien på sin nuvarande ståndpunkt ej med säkerhet besvara.
Men derom böra vi vara förvissade, att det trägna, ihärdiga
sökandet efter sanningen är berättigadt, då det sker för sanningens
Trias-
Brokiga sandstens- Musselkalk-Keuper-
Mesozoiska eller de
sekundära formatio-
nernas tid (jordens
medeltid).
Jura-
Rätiska
Svarta juran (Lias-) Bruna d:o (Dogger-) Hvita d:o (Malm-)
Krit-
Wealden Undre grönsand Öfre grönsand Skrif krita
Kainozoiska- (jordens nytid)
Tertiär- (eller brunkols-)
Eocena Miocena Pliocena
Qvartär- (eller diluvial-)
Anthropozoiska-(jordens nutid)
Alluvial-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
