Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASKÄLLOR. SLAMVULKANER. 37
hvilken gasbildningen sker, till c—d, ty lavan har större egentlig vigt, och
följaktligen är det tryck, som lavapelaren utöfvar på det öfverupphettade
vattnet, nu större, än då trycket utgjordes ensamt af den öfverliggande, i
remnor och sprickor inneslutna vattenmassan. Genom förnyade
gasutvecklingar slungas sjelfva den glödheta lavan i höjden och slutligen har lavan
blifvit pressad så högt upp, att den flyter öfver kratermynningen.
Genom denna åsigt 1) om de vulkaniska utbrotten framgår tydligen, att
ordningsföljden af de vulkaniska företeelserna blir just densamma, som här
ofvan sagts vara den normala, nämligen först underjordiska dån och
jordskakningar till följe af de första gasutvecklingarne, derefter utbrott af
slagg och vattenånga och slutligen lavaflöde.
Till de vulkaniska företeelserna böra äfven hänföras gaskällor,
slamvulkaner och varma källor.
Gaskällor (fumaroler) utsända hufvudsakligen vattengas, dock bemängdt
med åtskilliga kemiska föreningar, såsom svafvel- och klor-föreningar.
Märklig är den trattformiga gaskällan på Nya Zeeland (bild 35). Det finnes
Bild 35.
Gaskällan Karapiti pä Nya Zeeland.
äfven gaskällor, som aflemna kolsyra i stor mängd, t. ex. Hundgrottan nära
Neapel. Man antager, att denna kolsyra frigöres, när kiselsyra under hög
temperatur inverkar på kalksten.
Slamvulkaner utgöra smärre kullar med kraterlika öppningar, ur hvilka
periodiskt utbryter ett tjockflytande, med salt och nafta indränkt lerhaltigt
slam af låg temperatur (20—30° C). Vissa gaser, såsom kolsyra och
kolväte, äro att betrakta som orsaker till dessa små utbrott.
Varma källor böra äfven räknas hit. Det finnes som bekant i
jordlagren en gräns, nedom hvilken lufttemperaturens vexlingar icke sträcka
sig. Denna gräns ligger vid Paris på 28 meters (94 fots) djup, och på
detta djup är årets medeltemperatur ständigt rådande. De källor, som ej
1) Framstäld af Tysken Fr. Pfaff, som beräknat, att linjen ah
befinner sig på ett djup af 3 1/3 geogr. mil (24 kilometer).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
