Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkla bergarter. 207
eller mindre bergmassor, hvilka innehålla någon nyttig metall i så stor mängd, att den kan tillgodogöras, t. ex. magnetisk jernmalm, jernglans, kopparkis, blyglans m. m. Dessa förekomma i Sverige dels som gångar, dels i form af stockar uti urbergsformationen. En närmare redogörelse för dessa bergarters förekomst, användning m. m. tillhör egentligen mineralogien och bergshandteringen. De stå i ett mera indirekt förhållande till jordbruket och de bergarter, hvaraf jordens större eller mindre fruktbarhet beror. Dessutom intaga de mera inskränkta lokaler eller uppträda sällan i så stora massor, att de kunna sägas utgöra någon större del af jordens fasta massa (jfr § 42).
Alldenstund de bergarter, som i denna grupp blifvit omnämnda, äro enkla, d. v. s. att deras hufvudmassa består af ett enda mineral, så är naturligt, att deras kemiska sammansättning i det närmaste sammanfaller med den, som i det föregående linnes angifven för de särskilda mineralierna. Afvikelserna härutinnan bero endast af de tillfälliga inblandningar af främmande mineralier, som stundom förekomma. Sålunda innehåller t. ex. qvartsiten ej så sällan insprängda kristaller eller korn af glimmer, fältspat, hornblende, svafvelkis, granat och guld ra. m. Dessa smärre inblandningar förändra dock ej qvartsitens väsendtliga karakterer, som i allmänhet äro helt och hållet öfverensstämmande med dem hos det rena och enkla mineralet qvarts. Till färg och utseende liknar qvartsiten ofta hälleflintan, men de skiljas lätt derigenom, att qvartsiten är osmältlig för blåsröret.
Qvartsiten träffas någongång skiffrig och kallas då qvartsitsläffer, eljest är den vanligen kornig eller tät. Den förekommer såsom gångar och smärre lager uti granit, gneiss, glimmerskiffer o. s. v. och tillhör således egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
