Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad beträffar graniten som ock de öfriga bergarter, hvilka i det följande komma att beskrifvas.
Vid undersökning af en mängd granitvarieteter har man funnit, att
halten af qvarts kan variera mellan 20,33 och 35,42 proc. fältspat „ „ 41,19 „ 69,66 „
„ glimmer „ „ 4,27 „ 27,14 „
Såsom exempel på granitens kemiska sammansättning meddelas här tvenne analyser.
Kiselsyra .... 73,13 — 72,11
Lerjord.....12,49 — 15,60
Jernoxidul .... 2,58 — 1,53 Manganoxidul . . . 0,57 — 0,26
Kalk......2,40 — 1,26
Talk......0,27 — 0,34
Kali......4,13 — 5,00
Natron.....2,61 — 2,27
Vatten.....__0,53 — 0,83
98,71. 99,20.
Dessutom innehåller graniten en obestämd mängd fosforsyra, fluor, svafvel eller svafvelsyra o. s. v.
Då man jemför granitens procentiska sammansättning med den hos vanlig åkerjord, t. ex. lerjord, sand- eller grusjord, så finner man en öfverraskande likhet dem emellan. Detta är dock helt naturligt, om man besinnar, att kanske de flesta sand-, grus- och lerjordarterna inom vårt land ingenting äro annat än söndergrusad samt mer eller mindre förvittrad granit eller gneiss, hvilken sistnämnda bergart likasom graniten består af qvarts, fältspat och glimmer.
Granitens spec. vigt vexlar mellan 2,56 och 2,67. Bland tillfälliga mineralier, som uti graniten förekomma, må nämnas turmalin, zirkon, topas, orthit, mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
