Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3) Jernspat, Fe C, består af jernoxidul 55,0 och kolsyra 35,o; dessutom innehåller mineralet vanligen manganoxidul, talk och kalk, likaledes förenade med kolsyra. Kristallformen är det hexagonala systemet; färgen gulhvit, men svartnar vid upphettning för blåsröret. Hårdhet = 3,5-4,5; spec. vigt = 3,8. Löser sig i varm saltsyra under fräsning.
Sferosiderit (af öyaioa, klot. och GidrjQog, jern) kallas en druf- eller njurformig varietet af bitterspaten.
Den allmännaste af carbonatema är utan tvifvel kalkspaten, hvilken bildar flera egna sjelfständiga bergarter. Efter texturens beskaffenhet samt efter de olika uppkomstsätten tillägger man kalkstenen olika benämningar, såsom spatig, kornig, stänglig, tät och jordformig kalksten, urkalk, öfvergångskalkj kritkalk^ kalktuff, orstenskalk, marmor o. s. v.
§ 52. Svafvelsyrade mineralier och chlormetaller.
Bland dessa mineralier är det egentligen gipsen och koksaltet, som uppträda som bergarter.
1) Gips, Ca S + 2 H, innehåller svafvelsyra 46,5, kalk 32,6, vatten 20,9. Kristallformen tillhör monoklinometriska systemet och fårgen är hvit, grå eller gulaktig. Mineralet löser sig i vatten och syror och afger vatten vid upphettning i kolf. Texturen är olika, såsom bladig, trådig, kornig, tät, jordformig o. s. v. Hårdheten = 2; spec. vigten = 2,3. Alabaster och marienglas äro varieteter af gips.
Under inflytande af en högre temperatur eller vid närvaro af varmt vatten afsätter sig den svafvelsyrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
