Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och starka elektriska urladdningar i atmosferen ofta inträffar, alstras i luften häftiga vindar och rörelser, som på jordytan kunna åstadkomma ganska stora förändringar, t. ex. genom skydrag, orkaner, hvirfvelvindar o. s. v.
§ 22. Vindarnas geologiska verkningar.
Luftens mekaniska inverkningar på jordytan äro föröfrigt mycket liknande hafvets och hafsströmmarnas. Likasom dessa medföra vindarna damkorn och finare sand från ett ställe till ett annat; stundom föra de vulkanisk aska bort till aflägsna orter och kunna begrafva byar och städer dermed. De s. k. dunerna och flygsandsfålten äro ytterligare exempel på vindarnas verkningar. Öfver hafsytan äro luftströmmarna mera konstanta än på landet. Passadvindarne uppkomma af ungefär samma orsaker som hafsströmmarna, nemligen af jordens rotation och den olika temperaturen under eqvatorn och vid polerna.
Dunerna kunna tillväxa på tvenne sätt. Enligt det ena sättet drifver vinden oupphörligt ny sand upp mot den ena sidan och lemnar densamma orörd vid den andra. Sandbädden blir sålunda allt större och större, men kommer alltid att stanna qvar på samma ställe. Enligt det andra sättet för vinden bort sanden från ena sidan och lägger densamma på den motsatta, hvarigenom hela sandkullen oupphörligt flyttar sig framåt.
På sistnämnda sätt kunna dunerna rycka framåt och begrafva städer och byar samt förstöra odlade fält och de för lifvet i öknarna så nödvändiga oasernas källor. Man har exempel på, att de flytta sig 60 å 100 fot eller ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
