Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Deltabildningar.
räknas halten af slampartiklar hos alla floder på jorden till 1/455 af vattnets vigt; och då man antager att hvarje år 455 kub. mil vatten genom floderna nedföras i hafvet, så kan man skatta mängden af de fasta delarna, som årligen med floderna förflyttas från högre belägna ställen till flodmynningarne och hafvet, till ungefär 1 kub. mil.
På detta sätt uppkomma vid flodernas utlopp, eller der strömmen saktar sig, uppgrundningar af land eller s. k. deltabildningar. Bekanta för sina stora och vidsträckta deltaland äro Ganges, Nilen och Mississippi m. fl. Den sistnämnda flodens delta torde hafva be-höft omkring 67,000 år, innan närvarande resultat uppkommit.
Mängden af uppslammade delar, som Eheinfloden årligen bortför till hafvet, uppskattas till 200 millioner kubikfot. Likasom Bhein afsätter slampartiklar i Bodensjön och utströmmar klar sedan derifrån, så afsätter äfven Bhonefloden under sin väg genom Geneversjön de ämnen, som före inträdet i denna sjö gjort dess vatten grumligt; likaså är förhållandet med Dalelfven, som genomflyter Siljan, samt Klarelfven, hvilken utfaller i Wenern och sedan under namn af Götha elf utträder igen med klart vatten.
Under höst och vår eller under de månader, då den s. k. flodtiden inträffar, är slamhalten hos strömmarna betydligt större. Hos Bhein t. ex. anses den vid sådana tillfällen vara ända till 100 gånger större än under andra tider af året.
A, Taylor har beräknat, att mängden af kemiskt upplösta ämnen och mekaniskt uppslammade delar, som jordens alla floder nedföra till hafvet, på 10,000 år kan bilda ett 3 tums tjockt lager, som öfverallt betäcker haf-vets botten. Vidare har samme naturforskare ansett, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
