Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - XII. Den matematiska geografien och kartografien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1585) och tysken MATHIAS QUADS följde detta exempel
(Geographisch Handbuch Köln 1600). En länge använd
kustkarta för sjömän var den af LUCAS JANSZ WAGHENER
år 1585 i Leyden tryckta Zeespiegel.
Af kartografer i andra länder äro de viktigaste
italienarne, bland hvilka JACOBO GASTALDI från Piemont
intager främsta rummet. Många af hans kartblad äro
intagna i ANTON LAFRERIS Atlas[1] (1556–72), som
innehåller 142 i kopparstick mästerligt utförda
kartor, gjorda af en mängd kartritare[2].
Någon motsvarighet till dessa atlanter känna vi icke från
denna period i Frankrike eller England. Många stora
kartor förekomma dock i ANDRÉ THEVET’S (1502–90) la
Cosmographie universelle, som år 1575 utgafs i Paris (2
delar) och England hade i SEBASTIAN CABOT en betydande
kartograf, som i sin världskarta af 1544[3] lämnat
ett så framstående arbete, att det kunnat sägas,
att ingen under senare delen af 1500-talet kunnat
täfla med Mercator och Cabot[4]. Den första moderna
kartan öfver England själft gjorde HUMPHREY LHUYD
(1569). Men, som nämndt, några atlanter hafva icke
åstadkommits i dessa länder, såsom i Nederländerna,
Tyskland och Italien.
XII. Den matematiska geografien och kartografien.
Medan den beskrifvande geografien vann de stora
landvinningarna genom upptäckterna, blef astronomien
och den matematiska geografien alldeles ombildad,
och det gamla s. k. Ptolemæiska systemet alldeles
krossadt genom NICOLAUS KOPERNIKUS (KÖPPERNIK). Denne
berömde man föddes i Thorn, sannolikt den 19
febr. 1473; hans fader, som var köpman, var af
polsk börd. Efter studier vid italienska universit
blef han vid hemkomsten utnämnd till kanonikus
vid domkyrkan i Frauenburg, och i denna stad dog
han den 24 maj 1543. Hans prästerliga befattning
hindrade honom dock icke ifrån att med flit ägna
sig åt astronomiska studier och observationer. Han
kom härunder att inse de svårigheter, som den äldre
uppfattningen, att jorden var världssystemets centrum,
kring hvilken sol och stjärnor kretsade, medförde,
och hvilka icke kunnat öfvervinnas genom antagandet
om s. k. epicykliska planetbanor[5]. I de tvifvel om
riktigheten af denna åsikt, hvilka sålunda uppstodo
hos honom, stärktes han genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
