- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
324

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tolfte kapitlet. Kurvstakning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästa tangent eller till en från den utstakad båge. Då visar
sig ofta i denna anslutning ett fel af beaktansvärd storlek.
Detta härleder sig deraf, att de enstaka felen genom detta
stakningssätt fortplantas och föranleda att kurvan kröker sig
för mycket eller för litet. Man bör med anledning häraf
staka halfva kurvan från hvardera hållet.

Det torde knapt behöfva påpekas, att man genom att
inrycka med s bestämmer en tangent (3 t) till kurvan och
att man således kan med lätthet till kurvan hvar som helst
ansluta en tangerande linie.

240. Stakning af en s-kurva. I allmänhet låter man
ej vid dylika kurver de båda bågarne öfvergå i hvarandra;
vanligen sammanbindas de (fig. 234, pl. 9) af ett rätlinigt
element. Man stakar, enligt något af förut anförde sätt,
hvardera kurvan för sig, sedan man först genom lämpligt val
af radier förvissadt sig, att de båda närmast liggande
tangentpunkterna ej falla innanför hvarandra.

241. Stakning af en kurva (tunnelkurva) med teodolit.
På samma gång vi vilja visa huru en kurva stakas med
teodolit, hafva vi ansett det lämpligt att framhålla huru man
kan gå till väga, då, såsom ofta vid de kurver, der detta
stakningssätt är nödvändigt, de förberedande mätningarne
försvåras af ogynnsamma terrängförhållanden.

Om (fig. 235, pl. 9) linierna A B och B D skola
sammanbindas med en kurva, men punkten B är otillgänglig,
så kan ej vinkeln B mätas; och äfven om den vore bekant
och således tangentlängden beräknelig, så kunde man likväl
ej mäta sig fram till tangenteringspunkterna, d. v. s.
bestämma deras läge. Man blir i sådane fall nödgad att på
omvägar göra detta.

Kunde två punkter, t. ex. a och b, sammanbindas med
en rät linie, så behöfde man blott mäta vinklarne A b a och
D a b samt sidan a b för att på så satt som i 238 är anfördt,
beräkna vinkeln C, tangentlängden samt sidorna A b och D a,
och från de åtkomliga punkterna a och b utsätta
tangentpunkterna A och B. Nu är imellertid problemet ytterligare
försvåradt deraf, att man endast ut efter en bruten linie kan
mäta sig fram från a till b. Det återstår derför endast att
mäta vinklarne a, 1, 2, 3 och b samt sidorna 1, 1͞2, 2͞3,
och 3͞b, och att på grund häraf beräkna sidan a b samt
vinklarne A b a och D a b. Vinklarne mätas med teodolit enligt
de i 192 för bruten liniemätning gifna föreskrifter, och sidorna
mätas, alldenstund det vid sådane fall som det förevarande






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free