- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
299

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de riktnings- och konnekteringslinier— om sådane finnas —
samt gränslinier, som höra tillsammans, såvidt möjligt är
sammanfalla. Då inånga orsaker kunna bidraga till
felaktigheter — ej minst papperets krympning — är denna
hoppassning ofta förenad med svårigheter och tager både tid,
urskilning och tålamod i anspråk. Är hoppassningen gjord,
så sammanlimmas lapparna vid kanterna.

Sistnämnde sätt att konnektera förekommer
hufvudsakligen vid upprättandet på grund af äldre och
mellankommande nyare mätningar af sådane stomkartor, som
sedermera skola läggas till grund för topografiska, ekonomiska
eller geologiska detaljmätningar.

*



Elfte kapitlet.

Vertikalmätningar.



Bestämning af en orts polhöjd.

223. Med en orts polhöjd eller latitud förstås den
vinkel, som ortens förbindningslinie med jordens medelpunkt
bildar med eqvatorsplanet. För en noggrann latitudbestämning fordras
astronomiska hjelpmedel. Vi vilja här blott visa
huru man, med för många ändamål
tillräcklig noggrannhet, kan göra
latitudbestämningar med en vanlig teodolit eller
en spegelcirkel.

Fig. 216
illustration placeholder


Funnes det på himlahvalfvet en från
jorden synlig stjerna p, genom hvilken
jordens axel gick, så behöfde man (fig. 216)
blott mäta höjdvinkeln v för att få
latitudvinkeln; ty emedan en fixstjernas afstånd
från jorden är ofantligt stort i förhållande
till parallelcirkelns radie, så kunde utan
märkbart fel o p anses parallel med
jordaxeln. Som imellertid jordaxeln ej
träffar någon synlig fixstjerna, måste man begagna sig af någon
fixstjerna i närheten — och vanligen blir i norra halfklotet
polstjernan använd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free