Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Åttonde kapitlet. Distans- och höjdmätningsinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två med hvarandra parallela hår äro på hvar sin sida om
midtkorset insatta uti diafragman. Denna inrättning för
afståndsbestämning kan således anbringas på hvilket
tubinstrument som helst. Vi vilja i det följande anse den
anbringad på en tublinial, emedan den vid detta instrument
torde vara mest användbar.
Fig. 137 visar en tublinial, å hvilken Reichenbachs
distansinrättning är anbringad. Tuben — vare sig
Ramsdens eller Huyghens <footnote>Som Huyghens tub med hänsyn till aberrationsförhållanden är
olämpligt inrättad för de ej centralt förlagda distanskorsen, så är
Ramsdens okular att föredraga vid distanstuber.</footonote> — är på vanligt sätt vridbar kring
horisontalaxeln, d. v. s. den kan, om klämskrufven b
uppskrufvas, med fri hand och, om den tillskrufvas, med
mikrometerskrufven m inställas på föremålet. Tuben innehåller
förutom ett vertikalt tre horisontela hår. Det mellersta
hårkorset, som ligger på tubens geometriska axel, användes vid
höjdmätning, de båda öfriga, hvaraf ett ligger öfver och ett
ligger under detta, angifva afstånd. Hvardera af
distanshåren har sin justerskruf j, hvarmed det kan närmas till
eller aflägsnas från midtkorset. En graderad båge, hvars
medelpunkt ligger på horisontalaxeln, har sin nollpunkt i
midten samt är åt båda sidor graderad i halfva grader;
medelst dithörande nonie n kan afläsas på en minut när.
Ehuru ej nödvändigt, är det förenadt med åtskilliga fördelar
att hafva ett vattenpass på tuben, vare sig fixt eller löst.
Om vid planmätning med ifrågavarande instrument ej
någon nål användes, så bör detsamma på sätt fig. 137 visar
vara försedt med en parallellinial.
Vid en af herr J. P. Ljungström konstruerad
distansmätare (fig. 157, pl. 1) ligger mikrometerskrufven m under
den tandade bågen och pressas mot densamma förmedelst
en fjeder. Man behöfver här blott trycka ner skrufven, när
man vill med fri hand vrida tuben, och låta fjedern pressa
skrufven mot bågen, när man vill med skrufven inställa
tuben. Instrumentet är föröfrigt försedt med en inrättning,
som reducerar sneda afstånd till horisontela, och har med
denna inrättning, hvartill vi framdeles återkomma, förbundna
två trycknålar t, med tillhjelp af hvilka man från polnålen,
nedstucken uti någon af öglorna ö, direkt afsätter af tuben
angifna afstånd.
Vid en af herr Dahlman konstruerad distansmätare
mätes tubaxelns lutningsvinkel medelst en mikrometerskruf
enligt Stampfers idé (se Stampfers distans- och höjdmätare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
