Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Femte kapitlet. Instrument för utsättning af räta vinklar, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så är, när bilderna af s och s͵ sammanträffa, prismkorset uti
linien; och om man derjemte inriktar (seende öfver korset)
en signal s͵͵ i linie med ögat och den två gånger
reflekterade bilden, så fås en mot s s͵ vinkelrät linie. Strängt taget
blir det senare endast fallet, om de båda signalerna ligga på
oändligt stort afstånd från hvarandra ; ty de bilderna alstrande
strålarne afvika, såsom af fig. 109 synes, eljest från
signalernas sammanbindningslinie. Denna afvikelse har för
vanligen förekommande afstånd mellan s och s͵, ingen praktisk
betydelse.
I öfverensstämmelse med hvad som blifvit sagdt för
den enkla prisman, har man att söka bilden af de två
gånger reflekterade strålarna i närheten af någon af de räta
vinklarne.
112. Prismkorsets pröfning och justering. Man har
härvid att undersöka:
1) om prismorna hvar för sig äro riktigt slipade
(se 110);
2) om deras axlar äro parallela — man efterser om
bilderna af två lodräta stakar, huskanter etc., blifva
parallela och bringar dem i motsatt fall till parallelism medelst
för ändamålet anbringade justerskrufvar;
3) om katederytorna äro med hvarandra parallela eller
hypotenusytorna mot hvarandra vinkelräta. Man utsätter i
plan terräng tre stakar i rät linie, håller instrumentet vid
den mellersta, efterser om de andra stakarnes bilder
sammanfalla samt vrider i motsatt fall med härför anbringade
justerskrufvar den ena prisman tills detta inträffar.
113. Prismkorsets användning. Prismkorset kan
användas för att lösa alla de problem som i 103 finnas angifna.
Det erbjuder framför vinkelspegeln och den enkla prisman
fördelen af, att man med det kan inrikta en punkt mellan
två signaler, äfven om denna punkt derjemte skall
förläggas så, att den och en gifven punkt bestämma en linie,
som bildar räta vinklar med den gifna linien. Som af det
föregående torde framgå huru prismkorset bör användas,
må det blott erinras, att man vid lösningen af sist anförda
problem begagnar sig af de bilder, som de två gånger
reflekterade strålarne alstra; att man är i linien, då de
båda signalernas bilder sammanträffa samt att den sökta
punkten är funnen, när den utanför linien liggande, gifna
punkten, sedd öfver prismkorsets kant, ligger i linie med
ögat och nyssnämnde bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
