- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
136

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Femte kapitlet. Instrument för utsättning af räta vinklar, m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvaraf β = δ eller, alldenstund sin α = μ sin β och sin ε = μ sin δ, α = ε. Häraf följer åter, om φ betecknar vinkeln
mellan de infallande och
de utgående strålarne, att
φ = 90° + αα = 90°.

Om man derför i en punkt e
håller en likbent och
rätvinklig glasprisma så vänd
mot en annan punkt p, att
prismans bas blir parallel
med de från p infallande
strålarne, och så, att dessa strålar
blifva två gånger
reflekterade, samt slutligen uti linie
med ögat och den af de två gånger reflekterade strålarne
alstrade bilden inriktar (seende öfver prismans öfverkant)
en signal , så bildar linien ö p͵, rät vinkel med linien p e.

Som φ = 90° endast gäller, när de infallande och de
utgående strålarne äro parallela med prismans bas, så följer
att prisman i likhet med vinkelspegeln endast lämpar sig
för plan terräng.

Emedan, enligt föregående, två bilder kunna i prisman
synas, nämligen den som alstras af enkelt reflekterade och
den som alstras af dubbelt reflekterade strålar, och endast
den senare är användbar, så är det af vigt att skilja
mellan dessa bilder. Detta är ganska lätt; ty den användbara
bilden synes till följd af den dubbla reflexionen mattare än
den andra, hvilken for öfrigt ändrar läge, då prisman vrides
kring sin axel.

Bilden af de två gånger reflekterade strålarne
uppkommer antingen i närheten af den räta vinkeln (i a) eller i
närheten af den infallskatedern motstående vinkeln (i b),
beroende på huruvida prisman hålles så, att strålarne infalla
mellan katederns normal och räta vinkeln (såsom ö b), eller
så, att de infalla på andra sidan om normalen (såsom p a).
Prisman kan användas vid samma tillfällen och för
samma ändamål som vinkelspegeln, hvars fördelar och
olägenheter den äfvenledes innehar.

110. Prismans pröfning. För att pröfva huruvida en
prisma angifver räta vinklar, d. v. s. har till bas en likbent
och rätvinklig triangel, går man till väga på samma sätt
som i 107 för vinkelspegeln finnes anfördt. Prismans
justerslipning måste verkställas af instrumentmakaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free