Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Tredje kapitlet. Instrument för vinkelmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fortsattes sedan vridningen, så ökas afläsningsskilnaden tills
indexlinien ånyo, fast ändvänd, sammanfaller med d͵ d. Häraf
framgår att afläsningsskilnaden blir 180° när indexlinien
sammanfaller med excentricitetslinien samt att den når sitt
minimum, då vridningsvinkeln är 90° och sitt maximum då
vridningsvinkeln är 270°.
För att med ledning af det ofvan sagda pröfva i hvad
mån teodoliten är behäftad med ifrågavarande
excentricitetsfel, inställer man den ena nonien på jemna tiotal af grader,
tills man med den gått rundt hela cirkeln, och afläser för
hvarje inställning vid den diametralt motsatta nonien. Visar
det sig då att för alla 36 fallen nonierna skilja sig med 180°
eller, om deras nollstreck ej ligga exakt på samma
diameter, med 180 ± en konstant, så förefinnes ej ifrågavarande
excentricitet; visar det sig deremot att afläsningsskilnaden
symmetriskt till- och aftager, så är teodoliten behäftad med
detta fel, och excentricitetsliniens riktning angifves af det
noniernas läge, för hvilket afläsningsskilnaden är 180° eller
ett medium af samtlige afläsningsskilnaderna. På hvilken
sida om horisontalcirkelns medelpunkt alhidadaxeln är
belägen, angifves, om man mäter en vinkel, som af
excentricitetslinien halfveras, af den nonie som lemnar minsta värdet.
Det säger sig sjelf att afläsnings- och delningsfel m. m.
skola verka derhän, att en dylik observationsserie ej får en
matematiskt noggrann karakter. Några afläsningar visa sig
derför mer eller mindre afvika från seriens allmänna lag.
Vid nästan alla teodoliter, som äro fint och väl graderade,
kan man dock vid omsorgsfulla inställningar och
observationer vanligen få en afläsningsserie, som temligen noga
utvisar excentricitetsliniens läge.
Vill man taga reda på maximifelet, så har man att
ställa noniernas diameter (den som sammanbinder
nollstrecken) vinkelrätt emot excentricitetslinien och, sedan afläsning
egt rum, att vrida alhidaden, tills den ena nonien öfverfarit
180°. Den andra nonien visar sig då på grund af
excentriciteten hafva öfverfarit 180 ± 2 d t. Den sanna
vinkeln, som alhidaden vridits, erhålles enligt föregående ur
(180 + 180 ± 2d t)∕2 = 180 ± dt och f max tydligen ur
l80 ± dt − 180 = ± dt. Insattes detta värde i formeln
f sek = 412530 e∕r så kan e beräknas.
Tillvaron af förevarande excentricitet gifver sig föröfrigt
tillkänna, om den ljusrand, som ögat vid lämplig dager
förmår skönja mellan alhidaden och horisontalcirkeln, är olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
