Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLARVÄRLDEN I NORR OCII SÖDER.
i höjden, ett för denna tid storartat rekord. Polen har han säkert ej
nått, men i princip och i utförande torde hans plan varit riktig, och det
är troligt att en olycka träffat ballongen, när den på hemväg befann
sig i närheten av trakter, där räddning kunnat finnas.
Det stora avgörande steget för de inre polarområdenas erövring
blev taget under samma tid, då Andree förberedde sin färd, och det efter
en plan föga mindre ny och vågsam än hans. Det var norrmannen Fridtjof
Nansen, som uttänkt en metod att taga polarfararnas svåraste fiende
isen i sin tjänst, i det ban med ett särskilt kraftigt byggt fartyg ville
låta sig drivas av ismassorna norrut mot
polen. Härvid stödde han sig på
erfarenheten från Jeanetteexpeditionen, och
beslöt därför att välja samma
utgångspunkt som denna, nämligen Sibiriens
nordkust. Idén ansågs av de flesta
ogenomförbar, men allt gick efter
beräkning. Expeditionen lämnade Norge
1893, och samma höst frös fartyget fast
i isen, och drev med denna ut över
is-havet hän mot Spetsbergen, som nåddes
3 år senare. Nansen själv hade under
tiden med en följeslagare lämnat fartyget
åt Sverdrups befäl, och nådde över
drivisen på skidor och med hundslädar 86° 4’,
d. v. s. 2V2 breddgrad längre mot norr
än någon före honom. Visserligen var
den väg som återstod till polen ännu
betydligt längre, men denna
framgångsrika färd tvärt genom det stora okända söker ej blott sin like i
storslagen djärvhet, utan medförde också ett av århundradets viktigaste
resultat: det slutliga fastställandet av det sista världshavet och dess
karaktär, ett djupt hav täckt av drivande, hopskruvande ismassor.
På försöken att nå polen verkade denna stora framgång enbart
uppmuntrande. Utgångspunkten för nästa expedition blev Frans Josefs
land. Denna ögrupp upptäcktes år 1873 av en österrikisk expedition
under Payer och Weyprecht, som dragit ut med nordostpassagen som
mål, men norr om Novaja Semlja frös in i isen och med denna drev mot
norr, tills man oväntat stötte på ett okänt land, vars nordkust ligger
endast 8 breddgrader från polen. År 1899 utgick hit en med
synnerligen rika medel utrustad expedition under ledning av den italienske
hertigen av Abruzzerna. Själv kunde denne på grund av en
olyckshändelse ej deltaga i huvudslädfärden, men hans följeslagare Cagni nådde
78
Fig. 35. Fridtjof Nansen (f. 1861).
Efter fot. av van der Weyde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
