Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som för tillfället abstraherar från den föreliggande
frågan.
Kärnpunkten i hvad Herr W. häremot anför är,
att det är först på den ståndpunkt, där sinnevärlden
fattas som väsende, som hon kan sägas vara en värld
i egentlig bemärkelse. "Utan detta drag skulle
världen te sig som blotta förnimmelser, icke som en mot
subjektet motsatt substans, hvilken sistnämda
bestämdhet dock är för världen som sådan konstitutiv".
Detta synes oss vara ett förhastadt påstående.
Identifikationen emellan att för subjektet te sig som
en detsamma motsatt substans och att fattas som
väsen i motsats mot fenomen, torde böra anses som
godtycklig. För det uppfattningssätt, där världen först
fattas som en värld, existerar tydligen ej den
sistnämda skilnaden, hvilken först inträder vid en högre
grad af reflektion. Först i den mån denna reflektion
börjar vakna, kommer människan till den falska
föreställningen att världen vore väsendet, hvilken
naturligtvis sedan i sin ordning kan vara mer omedelbar
eller mer reflekterad. Om då än världen i sin allra
mäst omedelbara form (där hon är till som värld)
gifver anledning till denna föreställning, så har man
likväl icke därföre skäl att identifiera båda. Om ett
kantigt torn för en aflägsen betraktare presenterar sig
som rundt, så kan man ej säga, att hvad denna
betraktare verkligen ser (= det för hans åskådning gifna,
och på åskådningens ståndpunkt åtminstone i
vidsträcktare bemärkelse är det väl som en värld bildas) är
ett rundt torn. Nej, hvad han ser är något, som till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
