- Project Runeberg -  Geneviève /
189

(1886) [MARC] Author: Élise de Pressensé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

geneviève.

189

Några af hennes forna skolkamrater hade redan
gift sig, och sakerna hade tillgått på det sättet. För
de flesta af dem hade den tillkommande maken första
gängen presenterats i egenskap af redan utsedd sådan;
den unga flickan behöfde blott godkänna valet genom
sin tystnad, och från presentationen till det
ögonblick, då det gemensamma lifvet började, lemnade
man de förlofvade intet tillfälle att lära känna
hvarandra. Man omgaf dem, öfvervakade dem, höll
dem under sträng uppsigt; det var ordern. En fru
af fru de Préals umgängesvänner hade en gång,
kort fore sin dotters giftermål i Genevièves närvaro
yttrat:

— Ack, kära fru de Préal, ni kan förstå huru
jag längtar efter den stora dagen. Det är verkligen
odrägligt att vakta de unga.

Och Geneviève hade med en viss förvåning
frågat sig, hvarför man måste vakta dem, och hade
äfven stält denna fråga till modern, som litet otåligt
svarat henne, att det hörde till konvenansen.

Således ända till den dag, då de skola ega allt
gemensamt, förena sina innersta tankar, lefva samma
lif, och fastän två olika varelser, blott ha en själ
för att kunna högre älska och bättre vilja . . . med
ett ord, ända till det ögonblick, då de två blifva
ett, böra de, för konvenansens skull, vara
fullkomligt främmande för hvarandra eller åtminstone af
hvarandra blott känna det mest konstlade och ytliga
hos oss: sällskapsmenniska^ Det var ofattligt.
Geneviève visste en sak, att hon aldrig skulle gifta sig
utan att älska; men hvad är att älska? Det var det
problem hon uppstälde för sig. Derom hade hon
en gång frågat en ung flicka, som skulle gifta sig.
Denna hade svarat:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:26:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/genevieve/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free