Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 GENEVIÈVE.
Fru Marcean stängde dörren efter doktorn.
— Jag önskar han aldrig blandat sig i våra
angelägenheter, suckade hon och började laga tilL
qvällsvarden.
Klockan slog åtta. Åter hördes manliga steg.
Denna gång var det Jacques. Han gick
långsammare än vanligt; dagen hade varit varm, arbetet
tungt, och det var en timmes väg mellan
verkstaden och hemmet. Han såg litet bekymrad ut, när
han kom in, helsade på modern, som sof, då han
gick hemifrån, och klappade gossarne på hufvudet.
— Lillan sofver? frågade han med en blick på
den stängda dörren.
Modern svarade icke.
— Hon är hos sin gudmor, sade ett af barnen,
— Sin gudmor? Hvilken då? Jag har aldrig hört
talas om någon gudmor.
— Jo, sade fru Marceau kort, jag har följt henne
till hennes gudmor.
Derefter stälde hon soppan på bordet och
hviskade till sin son:
— Jag skall förklara allt för dig, när barnen
lagt sig.
Jacques blef synbart orolig; han försökte att
äta, men nedlade snart sin sked bredvid den ännu
fulla tallriken och sköt stolen tillbaka, i det han
sade:
— Den här värmen förtar all matlust.
— För dem, som icke arbeta, går det an att
icke äta, men du kan icke lägga armarne i kors för
att det är varmt, min gosse, och du sofver illa med
tom måge.
Den unge mannen kastade en blick inåt den
qvafva skrubben, der hans bädd låg. Det var ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
