Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
efter föll en kropp handlöst mot barriären. Hon
kastade den blodiga yxan och grep tag i hans
kläder med våldsam kraft samt slungade
kroppen handlöst nedför muren, ned i sjön, vars
tunna isskorpa bräcktes och lämnade en vak, i
vilken kroppen försvann.
Ensam, med handen och armen röda av blod,
stod kvinnan kvar däruppe. Den lätta dräkten
skylde knappast hennes sköna kropp.–-
Framåt midnattstid stod samma kvinna, tät
höljd i en svart kappa, nere vid randen av
vattnet och vid hennes fötter låg Olofs lik. Vatten
dröp av hans kläder och ur hans långa, mörka
hår. Men det syntes även blod, på randen av ett
väldigt, gapande sår... Bakom denna hemska
grupp reste sig slottet med tinnar och torn som
en mörk, oredig massa. Hon föll på knä,
torkade med en flik av kappan likets ansikte och
kysste med en lätt rysning dess kalla läppar.
En dräpt kärlekslycka! Ett ögonblick
skakade fasan som en orkan hennes kropp. Men sa
reste hon sig och det kom ett trotsigt löje över
de marmorvita dragen...
Dagen därpå red ett lysande följe in på Halla
borggård. I spetsen syntes den ståtlige junker
Ingvar, vars ärende var att fria till den stolta
och dygdädla Gudrun, härskarinnan på Halla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
