Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Wallmarks tidning, skref han, att han aldrig gifvit sig
ut för poët eller skrifvit någon vers, som han sjelf funnit
värd att tryckas, och att han hade smickrat sig med det
hopp, att hans efterträdare i Svenska Akademien skulle
kunna en gång i åminnelsetalet öfver honom säga: "han
tryckte ingen dålig vers, emedan han ej tryckte någon".[1]
Hvad som i första häftet af Odalmannen mest tilldrog
sig uppmärksamhet var en artikel om Statistiken, skrifven
på prosa, men i ett hänförande poëtiskt språk. Den
jemförelsevis nya, på statistiska beräkningar grundade
vetenskap, som vi kalla statsekonomi, förtjenar visserligen icke
på sin nuvarande ståndpunkt en så sträng dom, som Järta
öfver den uttalade. Måhända gjorde den det icke heller
då. Men sällan hafva väl samhällets högsta interessen
blifvit med mera värma och ädelhet försvarade, sällan
materialismen kraftigare tillbakavisad, än som skedde i
denna skrift.
Flera uttryck såväl i denna artikel, som i synnerhet
i den nästföljande: Om allmänna undsättningsanstalter,
gåfvo anledning att misstänka författaren för absolutistiska
tänkesätt. Förkastandet af läran om samhällsfördraget och
maktens utgående från folket väckte till och med Konung
Carl Johans ogillande, och de anmärkningar emot
Odalmannens statistik och statslära, som af Wallmark infördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
