Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ende liksom på gränsen af Dualis Numerus, har den icke
heller ännu erhållit den dualistiska karakteren att på en-
gång tala om tvenne föremål; hvarföre den ock rättast
bör, såsom en egen (ny) kasus, tilläggas den vanliga De-
klinationsformen. Så t. ex. innebär ordet peäten — (i sing.)
och pätiten (i plur.) af ordet peä, ”hufvud, ända”, — be-
” märkelsen ”ända mot ända;” t. ex. ”päivät påäten, yöt
sivuten, ilta viimenki tulepi, yö pimiä påäälle saapi? (Kant.
I, 263). 190) Ännu allmännare säger man t. ex. ”ietuuvat
svuten (plur. switten). Och på samma sätt: ”eipä koski
kielaskana laske vettänsä loputen” (Kant. I, 10). Icke kan
flexionsformen loputen här, hvarken till betydelse eller form,
svara emot Prolativus loputse. På samma sätt perätin (i
stället för ”peräten?”) t. ex. ”perätin hyvå” (utomordent-
ligt bra) icke är ju detta ord detsamma som perätse; t. ex.
”ei perätse pirtin suuren, ei taakse talon suuren.” (Kant.
II, 372)... Vi måste derföre antaga att ylitsen, och yliten,
sivutitsen, och -sivuiten; vieritsen, och wvieriten, peällitsen
och peälliten, m. fl. — hvilka nu, betraktade såsom dialekt-
skilnader, eller varianter, af ett och samma ord, och såsom
sådane äga lika bemärkelse — icke, ursprungligen, utgjort
samma ordform, ehuru vi numera ej förmå urskilja den
hos dem troligen fordomtima olika betydelsen. Vi tro det
så mycket mer som det finnes flere så beskaffade ord, af
den sednare formen, hvilka icke ens kunna antaga, eller be-
gagna sig af den förra; t. ex. peällimitten, enimitten, ylim-
miten. (eller ylimittäin) ”öfver hufvud taget? m. fl.
Hvad föröfrigt de af oss här uppräknade Dualisfor-
mer angår, anse vi oss böra upplysa att de utgöra snart
sagdt de enda återstående spillrorna af en långt : för detta,
.
100) Ordformen peäten kan väl ej gerna vara densamma som peätse
eller pöitse (burdus) t. ex. ”meni päitse kirkkoa” (Renv.); hvilket ord,
liksom pätistikkaa (hufvudstupa) härleder sig från Instrukt. kasus påvn
(med hufvudet förut) t. ex. ”päin härkä pahaan seähän, perin tuulessa
hevoinen”; eller: ”suin sytehen, påin savehen, koprin kuumihin porohin”.
Kal. I, 58); hvaremot formationen peäten tyckes vara bildad från Nomi-
nat. Singul. och dess pluralisform (pätten) deremot af Infinit. pluralis (påitä).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
