- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
66

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

Äfven i Lappskan, 96) och i Ungerskan 91) tyckes denna:
Numerusform förekomma.

Alla dessa, sig emellan skiljaktiga, dubbelformer finnas
upptagna i våra Lexica — såsom, från hvarandra, alldeles
skilda ord; hvilket vi anse så mycket mer orätt, som ordet
är detsamma, och skilnaden endast besticker sig i flexions-
formen; ehuru densamma, till följd af sin egendomliga ka-
rakter, äfven verkar en egen slags nuancering af begreppet.
Men händer nu härvid att blott en enda vokal, t. ex. i stamor-
det (eller i singularis numerus) förändras, eller utbytes emot
en annan, i — en Sodalisformen liknande Singularis, då är
det icke mera ett och samma ord; icke /”heller är bemärkel-
sen mera densamma, om än den till sin natur är derifrån
deriverad. Så t. ex. betyder sormi, ”finger;” men sormus
deremot ”ring,” — seäri, ”smalben3;” men seärys, en slags

96) Äfven Lappskan äger denna form. Fjellström, ehuru han ut-
gaf både Grammatika och Ordbok, tyckes likväl icke hafva kännt den-
samma: icke heller Ganander; men Lindahl och Öhrling hade redan ob-
serverat den. Ty sedan den sednare, p. XLIX i inledningen af sitt
Lexikon, säger: ”några slägtskaps-ord hafva Numerum Dualem, hvilket
”deklineras som pluralis af de öfriga nomina, undantagandes i casu me-
”diativo och factivo, hvilka äro som singularis”, heter det sedan vidare
sid. L: ”dock äro dessa ej alltid rena dualia, utan måste oftast prono-
men duale personale tillsättas, att utmärka numerum. De äro snarare
sådana pluralia, som utmärka ett sällskap. Således säger man t.ex. Mije
lepe väljetjeh, vi äro alla bröder; Sije läh åbbatjeh (ej åbbah) de
äro Systrar.”

97) Detsamma anmärker ’Gyarmathi, såsom en besynnerlig egen-
skap — äfven i Ungerska språket, ty säger han (s. 11): ”habent autem tam
”Hungari quam Lappones praeter pluralem hunc alium adhuc Numerum
”Pluralem, qui non in omnibus observatur vocibus, sed tantum in nomi-
”nibus Cognationis. BSignificat vero is, non Personae pluralitatem, sed
”eonsortium, aut sodalitium cum illa persona junctum;” hvarefter han upp-
räknar flere såväl Ungerska som Lappska exempel. Häraf följer således
att hvardera af dessa språk sakna (hvad Finskan deremot äger) formen
för denna Numerus äfven i Singularis. ’Troligen har samma form äfven
funnits, och kanske ännu finnes, i Estniskan, — i synnerhet hos de vid
Angernska stränderna boende såkallade Liverne, och hos de uti Kurland,
i trakterna af Bauske boende Krevinerna, ehuru den icke finnes uppta-
gen och anmärkt af deras skriftställare.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free