- Project Runeberg -  Doña Perfecta /
215

(1893) [MARC] Author: Benito Pérez Galdós Translator: Karl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Försoningsscen! ni har hållit på med era
rustningar, så ätt ni blifvit yr i mössan. Men liur blir det,
följer ni med mig eller inte?

— Det är inte till seiiorans hus hon tänker gå

— sade presten — utan till enkan Cuzcos hotell. Hon
sade just, att hon vågar inte gå ensam, emedan hon är
rädd att bli utsatt för förolämpningar . . .

— Förolämpningar! Af hvem?

—■ Det förstår ni väl. Af den der sju eller åtta
tusen demoners ingeniören. I går afse såg min
systerdotter honom der och han gaf henne sådana råa
tillmft-len, att hon inte riktigt vet sig till i afton. Den unge
mannen är hämdlysten och fräck.

— Jag vet inte, om jag kan gå — sade Caballuco.

— Som jag inte öppet kan visa mig, så kan jag inte nu
ta itu med den der herr José Lilliput. Om jag inte
befunne mig i en sådan ställning, att jag måste ha ena
halfvan af ansigtet betäckt och den andra till hälften
obetäckt, så skulle jag redan trettio gånger ha krossat
ryggraden på honom. Men hvad blir väl följden, om
jag-angriper honom? Jo, att jag måste blotta mig; soldaterna
komma öfver mig och adjö med Caballuco. Hvad det
beträffar att lägga sig i bakhåll för honom, så är det
någonting, som jag inte förstår mig på och som inte ligger
för min natur och inte heller går señoran in på det. Till
lömska öfverfall lånar sig inte Cristóbal Ramos.

— Men är ni tokig, menniska! hvad är det ni talar
om — sade Penitenciario med omisskänliga tecken till
förvåning. — Det skulle aldrig kunna falla mig in att
uppmana er att misshandla den der herrn. Förr skulle
jag skära tungan af mig än tillråda något så nedrigt.
De onda skola komma på fall, det är säkert; men det är
Gud, som bestämmer, när så skall ske, och inte jag. Och
inte heller är det frågan om att prygla upp honom.
Hellre skulle jag väl sjelf taga emot tio dussin prygel
än uppmana någon att administrera en dylik medicin åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:09:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbpdona/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free