Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utom Stiftet tjenstgörande Stiftets barn (jämte en och annan utstiftes, som här tjenstgjort)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utstiftes. 1187
sala 1729, Lund 33. Magister 38. Pastor i Lyngby
(Skåne) 1736. Prost. Nit och aktning. † 1772. Gift m.
H. E. Hising, köpmansdotter från Göteborg. — Brag, Jonas,
f. 1781 i Gbg, son af Secreteraren sid. 228.
Astronomiæ professor i Lund. — Brandeburg, Arendt
Pedersson, “förmodligen från Halmstad“. Stud. i Lund 1683.
Pastor i Båstad och Söfde; se Cavallin. — Bruhn, Claes
Jacobsson, “bördig från Halland“. Pastor i Kjälls
Nöbbelöf, † 1694. — Bruhn, Sven, f. 1669 i Kongsäter,
“comministers son“. Discens i Warberg 1680. Gymn. i
Strengnäs. Til Upsala 94. Reg:tspastor i 6 års tid i Seland (1)
och Pålen. Pastor i Runtuna 1745. † 1748. G. m. Anna
Insulander, egde 14 barn. — Brunius, Carl G., f. i Tanum
1792, pastors son. Greæc. l. Professor i Lund 24.
Byggmästare derhos och allt annat än prest, men fick Stäfvie til prebende.
För ett lectorsprof i Gbg 1816 fick han facillime admittitur. —
Börge Gunnarsson, f. i Lindberg, son af Gunnar, klockare.
Studerade i Warberg, 5 år i Skara, reste til Rostock,
Greifswald, der han blef magister. Prest i Callundborg etc.
Årkebisp i Lund 1497, vanligen kallad “biskop Börge“.
1727. Var en af sin tids myndigaste och kraftfullaste prelater,
erhos lärd och svarsgod. Vackert och fyndigt är hans svar til
riddaren Krumedig, som stötte sig på hans vapenstolthet, då han
förklarar vapnets innehåll så: en lind med treklufven rot, fem
grenar med 5 rosor och 10 blad, samt under linden ett golf af sju
olika färgade stenar och öfver densamma en himmelsblå sky.
(Linden, som tilhörde Krumedigs vapen, uttydde Börge för sig om
Lindberga, rötterna om Trinitas, stammen om den odelbara
gudomen, grenar och rosor om Christi fem sår, tio bladen om tio Guds
bud, och de 7 golfstenarne om de 7 dödssynderna, som böra
förtrampas, den himmelsblå skyn om Himle härad.) Altartaflan i
Stehag har, såsom vi sjelf sågo innan den öfversmetades: ”denne
kirke inviede bisp Börge med inlæggende av nogle av de 11000
jomfruers ben”, 1503. Han dog i hög ålder 1519, då. en tid begynt
ingå, när man ”byggde” på bättre grund än sagohelgons benknotor.
Jfr Rhyzelius. — Börjesson, Johan, f. i Tanum 1790,
bondson. Mag. i Upsala 1815. Prestv. 16. Adj. vid
Upsala domkyrka; fosforistisk predikant. Pastor i
Weckholm. Systerson til J. Wingård. Allt annat än theolog, men
blef ”th. doctor” (C. F. af W. var då ärkebp). † 1865. Gift m.
Fr. Fock. Skrifter etc. se Biogr. Lex.
Carstenius, Nils, gb. Skref några latinska gratulationer
på en disp. Præside Laurbergius til Resp. L. E. Bronnio 1646.
Prest? — Cedrén, Anders, f. i Uddevalla. Ups. 1731.
Consist. notar i Wisby 1738; item Conrector. Prestv. 42.
Pastor i Gothem. ¢† 1770. — Christiernus(i) Nic. Hal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
