Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Örgryte (under Nylödöse, 1526 fj.): Hospitalet (til 1796), med Marieberg (Majorna, Carl Johan) och Amiralitetsvarfvet (til 1820)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 1033
Episcopus frågade, om L. gör bön för sin församling morgon och
afton (rimligtvis menas i kyrkan). Svar: ”Klåckaren gör det”.
Nu skulle han sjelf. Alltså orätt ”† 1724” enl. Gb. Album i
Upsala. Gift .. Barn: Olof, p. i Snöstorp, m. fl. och bland dem
synes ock varit Johan, regementsskrifvare, som bodde på Berg i
Jörlanda och var fader til den ryktbare Lars Linderot. Tryckt
skrift: Liksermon öfver Schoutbynacht Er. Ehrenbill, som begrofs
i Gbgs Gustavi, tryckt 1721. I denna predikan användas alla från
hafvet hemtade jämförelser och liknelser; dess ämne är: En ährestod
med en krona öfver För en förfaren och gudfruktig christen.
A. Skog, se Myckleby. 1729 hade DC:t upsatt 3 på förslag
til amir. pastor. — Chr. Böcker: 1735 . . se p. i Enslöf. —
Sev. Ring fick fullmakt hit 1741 .. se p. i Skeplanda. — J. E.
Bask. vic.? Se Fattighuset.
M. Georg Bonge, Scarensis, född 1715, rådmansson
i Wenersborg. Til Upsala 33, mag. 43, prestv. 44 til
bat. prest vid Elfsborgs. Ostindisk skepsprest 47. P. l.
1753. Kyrkoherde i Synnerby 64. Ō†þ 1765.
Insattes hit af amiralitets-commissariatet utan Consistorii
bevis om den i Torslanda ”besatte” drängens förra olydnad mot
sin moder. (Upgiften at han var gift m. Maria Lena Busk, som
1754 stod fadder i Lundby His. förstå vi ej; måste vara ett quæ
pro qua; ty) enl. Warholm 1: 160 gift 1750 m. Eva Ulr. Jerlström,
som, dotter af en v. Amiral, var född 1730, † 1800 (omgift med
Silvius), och före 1753 heter det, at han uppehållit sig hos sina
svärföräldrar på Varfvet.
M. Isak Sandahl, Smol., f. i Bringetofta 1736.
Til Lund 57; mag. och prestv. 60. P. l. 1764. Pastor
iLångaryd 74. † 1796. Utgaf 1765 en predikan på 13. dag jul
och en 4. Böndagen, hvilken är i Sv. Magazinet 66 (sid. 183 fj.)
kritiserad skarpt, som denna oreda förtjenar. Gothenius skrifver:
”Critiquen har förargat Ekebom, som censurerat henne. Sandahl
kom hit i förliden sommar, drar til sig en hop åhörare med sin
vältaliga tunga, som indruckit sin saft ur franska romaner och
Adalric mer än ur Biblen, den han citerar bara för ro skull. Brag
(C. J.) tros säkerligen vara Critikern”. S. visar sig vara anhängare
af Eneboms smak eller smaklöshet. Han smider (i Böndagspredikan)
silfver af tårar och guld af blod, spinnande derjämte silke af den
rikes jordagods. I verldens sista förbrännande ser han — ett stort
fyrverkeri. Pred. afhandlar eljest: ”Guds underliga vägar med ett
beträngt folk, som Herren för sin salighet håller”, hvilken titel
”har ingen grammaticalisk mening”, säger Rec., som äfven påvisar
tvetydigheten i förf:s slutönskan till hertig Carl: ”vår flotta upväcke
under Dit befäl en fasa för utländsk flagg”. Förf. talar om ”Noachs
fribåt” (i st. för Ark); hvalfisken kallas ”en baneman för profeten
Jonas”; Guds ord kallas ”en bröstbild”; han säger: ”så länge vi här
nedre spelom vår lefnads rulla” (i st. för role); o. s. v. ett svammel
nan like. S. har 1768 fått på ett skepp en gosse, Cupido kallad,
med vilkor at göra honom til lutheran, som skedde, och han kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
