Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Skeplanda, Gammellödöse, Tunge, Sköfvede, Hålanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704 Skeplanda.
Bror til Hans i Harplinge? Begär och får Cons. Ac. förord
1722 at behålla sitt stip. som han haft i Gbg. Medlem af
Communitetet ”in Fac. medica”. Dediccrar 1) 1722. til N. Posse, J.
Poppelman, A. Stjernclo, häradshöfding i BI.., Er. Tellander. rålman i
Gbg, och får påtryckta gratulationer af S. B. Bask på hebräiska, af
A. Gadelius: . . ”Fördenskull hvar och en kan lättlig detta sluta.
at endast den beröm och pris är värd at njuta, som sig til ändamål
Guds ähra ställer fram” etc.. 2) 23 til G. A. Humble och promotus
bland andra, jämte C. v. Bergen, hvilket vi anmärke därför at de
båda blefvo framdeles hårdt taxerade för pietism. Lofordad af E.
Benzelius, vardt han förelagen til Gymnasiiadj. (27), men blef
sjuk; vicarius s. å. för I. N. Ramzius och läste öfver globerna,
emedan han ”lagt sig på mathematiken”. Hade loco examinis
sacerdotalis åtagit at respondera under biskopen, då han utgaf theser
vid jubelfesten. Prestv. kallad af A. Hilleström; där i 7 år.
”Lofordets” blad vände sig 1731. Han hade omkr. 30 varit ”besvärad
af en svår sinnets orolighet” (enl. Consistorii omdöme). Innebär
detta, at då inträdt hos honom en vändpunkt i hans inre lif til
besinning af lifvets och ämbetets allvar? Han debiterades för ”pietism”,
och hans Larsmessopredikan 31 gjorde ett upseende, som vållade
process. Han hade predikat ”om våra kyrkor” på ett sätt, som
ansågs anstötligt mot häfdvunnen ortodoxi, såsom ville han ”afråda
från at gå i kyrkan och til conventiklar”, hvilket allt han i sin
förklaring på det bestämdaste förnekar. Som samma predikan ”ej
egentligen rörer något dogma fidei”, så kom Consistorium öfverens
at dess betänkande deröfver directe afgår til K. Mjt. Consistorium
ansågs i kungens svar i gemen förfölja Ring. Ny predikan skulle
hållas samma dag som förut, men om Consistorium funne
betänkligt at låta honom predika nästa larsmessodag, borde P. l. i Ghg
eller någon annan prest hålla den och då vederlägga de meningar
i Rings förra år hållna predikan, på hvilka så många uppgåfvos
ha stött sig. I Mars 32 vardt han anklagad af stadsfiskalen för
det han i sin predikan söndagen förut, då han ”dref den materia
om den förnäma, lärda, ärbara och liderliga verlden” (samma
uttryck som vi funnit hos Bengel), vid upräknandet af grofva synder
äfven nämnt ”fiskaler och observatörer”, då stadsfiskalen (Sjöström)
ej kunde ”begripa hvad för en förföljelse de så redeliga Guds barn
af fiskaler utstått hafva”, men visste sig blott hafva fullgjort sin
pligt ”at efterspana conventikler, som af en hop, til större delen
Idioter och gement folk, anstälde varda” . . och han ville framdeles
”framhafva til at se, om de antingen af Pietister eller Atheister
kunna föra nampn”. Ring förklarade sig ingalunda tänkt på
ämbetsfiskaler; lofvar dock at aldrig bruka ordet ”fiskal” på predikstolen.
Efterskickad, tilfrågas han, om han har samma tankar om yåra
kyrkor, som förut, då han förklarat at de äro något oväsendtligt i
förhållande til den inre kyrkan i hjertat, utan hvilken de förra ej
få sitt afsedda värde. Hån svarade sig tänka och tala det Guds
nåd och hans samvete böd. Consistorium sade sig hafva ofta
sagtmodigt förmanat honom til bättre tankar. Han fick til text åter
2 Mos. 20: 14. och anmodades skrifva conceptet, ej som han
plägade med fin stil och abbreviationer, som Consistoriales ej kunde
hasteligen läsa, utan med breda marginaler och stor stil låta någon
skrifva det, så at censuren kunde ske ledigt. Conceptet kom och
granskades flitigt. Predikan handlade ”om den ordning, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
