- Project Runeberg -  Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan /
209

(1885) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt - Tema: Göteborg, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - F. Filosofie Lectorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dalman, Ljung. Roempke. Gothenius. 209

rast såsom Theol. Lector, men detta hindrades af ancienniteten, och
C. J. Brag, som ansåg honom för den störste theologen och för
öfrigt den lärdaste mannen i stiftet, blef ensam om sitt votum, som
til yttermera visso framkallade hos de öfriga den storm af ovilja,
vi förut påvisat. Gothenius var en flitig publicist, och utgaf
Göteborgs Weckobladet 1765 m. fl. (jfr. J. Rosén), men förde en
moderat penna, likasom Giöryell, med hvilken han förde långvarig
och förtrolig brefväxling. Är författare af en mängd smärre, mäst
biografiska tidningsupsatser i stiftshistorien, äfvensom af en Historia
Lectorum mspt, som, funnet i ytterst fragmentariskt skick uti
Consistorii archiv, blifvit af oss begagnadt. Ernligt skrifvelse til
Stricker (1767) hade han samlat lärde mäns skrifter vid Gbgs lärosäte
och ämnat förära dem til Gymnasiibibliotheket. Parallelt gingo
hans theologiska studier. — När han 1760 sökte
gymnasiiadjuncturen, öfver hvars bortgifvande til den vida yngre och omognare
Wallenstråle han förgäfves anförde besvär, skref han (til Giörvell) :
”Skall icke dess mindre mitt öde likna den köpmans, som försedd
är med ursägteligen (sic) goda varor, men råkat ut för en ort, där
ingen afsättning är, där varorna blifva förlegade, där Hans vinst
blir allas medömkan?” Denna brist på ”afsättning af goda varor”
vidrör han ofta, såsom då han (1766) beklagar, at blott En prest
i Göteborgs stift velat prenumerera på Gustaf Adolphs historia; at
predikningar gifva mer igen, än lärda och vitterhetsarbeten ibm;
at Ossian, en hans älsklingsförfattare, den han läste och ”gret vid
otänkeligen öma ställen”, gällde i Warberg så litet, at man där
”skrattat åt den narren; men det kommer väl deraf at Spionen
fått prestdöttrarne därifrån till hustrur”; o. s. v. ”Spionen är ej
min gynnare. Vi äro ej komna längre i Götheborg, än at den ene
skall upäta den andre. Om det är så sant, som likeligt, at en viss
smädeande på denna orten skall vara uphofsman til Critiquen mot
Ekebom, så är det ett talande och nytt kevis på somlige våre
lärdes trolöshet mot hvarandra”. Til Stricker s. å. ”Rosén här är
en man af rätta slaget”. ÄÅret derpå til Giörvell: ”Jag och Rosén:
vi umgås som vänner och handla som judar”. Han kunde ej glömma,
at Rosén sökt ”för kära lifvet” nedsätta hans öfversättning af 139
psalmen, och har ”sprutat etter på mig öfverallt och icke ens sparat
min långa näsa”. Men för sina egna critiker blef han ej mindre
ansatt af Wallenstråle, som ytrar därom dels hvad vi redan sett
ofvan i dennes biografi, dels skrifver (1777 til Str.): ”Prestmötets
præses (Kullin) gjorde sin sak mascule. Gothenius förde fram på
stridsfältet en hel armé af hebräiska glosor. Præses svarade
värdigt och visade sig th. lectionen vuxen”. Detta erinrar åter om
den gemensamma harmen öfver Brags votum til förmån för
Gothenius. At äfven Kullin passade på tilfälle at nagga G. för hans
critik, få vi se längre ned. Här anpmärke vi den, Gotbenius
anstälde om bokväsendet i allmänhet. ÄÅr 1765 ber han Giörvell om
”bindare i Stockholm”. Ty ”våra bokbindare i Göteborg hafva lagt
sig in med sillsaltning eller äro meubelförsäljare”. Föreslår en
bokmarknads upprättande i Sverige, såsom i Leipzig, och beklagar,
at ej ens i Lund fins en boklåda. ”Hvad Lund vidkommer, så
skrifver man ännu såsom lefde man 70 år tillbaka. . .. Muncks
okunnighet i theologien (!) torde härflyta från brist på boklåda i
Lund”. Med denne Munck, sedermera biskop, om hvilken han,
dock privatim, ytrar sig så skarpt, kom han i en häftig tvist om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free