Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - E. Historiarum (et moral.) Lectores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Hist. Lectorer.
År 1715 anmäler han ett lönska läger mellan en smed i Marstrand
och ”bem:te mag. Schröders barns amma Ingeborg Rasmusdotter”,
och ber at hon må få i Göteborg undergå kyril koplikten. Utnämndes
til Fältsuperint tendent, då han som fältprost predikat för Carl XII
vid Höllen (i Norge). I Schröder hade Carl KII fått en prest,
på hvilken han satte lika stort värde, som det Carl KI satt på
Fr. Bagge; och det utan tvifvel medän större presterlig rätt.
Det lär ock varit den til H. Mjt upgångna tvisten mellan Bagge
och Parnovius, som föranledt kungen at ”befalla” Schröder vara
Elfsyssels prost. Schröder synes, så vidt vi kunnat förstå, ock
varit den, som tog kungen ur hans villomening om pietismen ’eller
om allt det. sons under denna benämning gick och gällde, ända
därhän at H. Mjt ångrade de stränga Placater, han på 0. Meyers
och en Pipers inrådan utfärdat. Under 3 års tid hade S. fått 4
fullmakter af kung Carl, ”utan allt eget fikande”. Snart täflade
alla hufvudstadens församlingar at få honom til sin pastor.
Predikostriden, i hvilken S. tagit til orda för, likasom Barchius mot,
det andeliga presterskapet, ha vi annorstädės anfört (Ci Pr edikoverk.
samheten etc. i Sverige). IHans skrift rörande dippelianismen är
ännu läsvärd. Också var S. bland de få prester för hvilkas
fromhet, nit och lärdoin Dippel uttryckte någon aktning. I sin
afskedspredikan från Catharinæ 1731 (tryckt) erinrar han, at han ditkom
”en fattig man utan jordiska egodelar, fastän han länge vid ätskil.
liga tjenster tilförene varit; at han nu bortgick til Calmar en fattig
man utan jordiska håfvor och rikedomar at hafva samlat för sig
och de sina”: och hvad som förtäljes därom, at han alla fredagar
stått för dem och förklarat ord för ord mäst alla apostoliska skrifter,
hållit täta förhör samt med en af sina medtjenare i ordet gått hus
från hus til at förnimma om åhörarnes christendomsöfning o. s. v.
låter sluta tilbaka til enahanda nit den tid han tilhörde Götheborgs
stift, Likaså, at Tollstadius således ej var den ende
Stockholmsprest om detta nit at ”gå hus från hus”, såsom vanligen antages.
I missionssaken brefväxlade han med I. Kiernander. Var sedan 1713
gift med Anna Cath. Schröder, Lector G. S. dotter, samma namn,
”men veterligen ej slägt”, trots uppgiften, hos Westén (3, 179. 280),
at de varit consiner. Två söner blefvo biskopar: Jöran i Carlstad,
hvars barn adlades Schröderheim, och Carl Gustaf i Calmar cfödd
i Landvetter); dottren Elsa Throna, född 1719, gift med
generulmajor v. Baltzar; Joh. Cath. med ’hofrättsrådet Th. Wennberg;
Marg. Sofia, med den lector Werner, som skref en latinsk
versifierad lefnadsteckning öfver svärfadren (tryckt). — Tryckta skrifter,
utom anförda: OÖratio pentecostalis de æterno Sole Jesu Christo..
habita in villa Sneckestad; Lund 1702. — De Caroli XII. fatis;
Goth. 1715, fol. — Predikan på 3 cag jul 1713 (om vår konungs
andeliga hyllning af Simeon och MHanna i Jerusalems tempel och
af hvar och en på Christum rätt troende själ i det andeliga Zion. —
En likpredikan öfver sin svåger och själsfrände, den ofvan nämnde
siaren Gädda († i Norköping). Vidare se Biog. Lex. IV, 83.
Andreas Starkelius, född d. }į 1685, son af P. S.
(se Svenljunga). Var gymnasist 1698. Stud. i Lund 1703.
Gymnasiiadjunct 1713. Lector 1718 enligt kunglig
fullmakt d. 1/ s. å. Magister i Lund. Pastor 1726 se Thorup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
