Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter och Biskopar - 18. Dr. Carl Fredrik af Wingård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han varit i hög grad, alltid vinnläggande sig om
Tacitanskt concisa uttryck och om sinnrikhet.
Vida lärdare, än fadren, har han dock nästan lika
litet ådagalagt det genom utgifna lärdomsprof. “Ville
ogerna trycka något.“ I engelska språket och
litteraturen var han särdeles hemmastadd. Qvick och fyndig,
var han ej heller främmande för satirens bruk. Många
anekdoter från upslupna ögonblick kunde bevisa det.
Blott några säkra exempel. En gång då han inför Carl
Johan sammanträffade med v. Saltza, bland annat
författare af en eländig bönbok, och samtalet rörde sig om
eländet i landet, uttryckte S. halft skämtsamt sin
förundran deröfver, då H. M. hade så många lärda biskopar,
som kunde genom tjenliga skrifter förebygga det; hvarpå
W. genmälde orsaken till missförhållandet (skrifternas
uteblifvande) vara den, att vi utom prästeståndet fått så
många bönhasar. Följande samtal är oss förtäljdt af en
vid tillfället såsom tredje man närvarande tillförlitlig
person; det var i en af ett naturforskaremötes dagar i Gb.
då W. besöktes af en gammal liflig ståndsbroder. “Nå,
B. hvad gör du i staden?“ Hitkommen at bivista
naturforskaremötet. “I hvilken section?“ Den geologiska. “Och
är du geolog? Det visste jag ej; sträcker sig din geologi
utom jordbruket?“ Ja; o. s. v. Till en riksdagsman, som
var väl bred och mångordig i sina anföranden och i
ifvern icke gaf akt på huru ståndsbröderna en efter
annan gingo ut och enligt vana närmade sig talmansstolen,
yttrade han leende: “broder N. skulle vi icke kunna
fatta oss något kortare, medan vi äro på tu manna hand?“
Såsom gymn.-lärare skall han, enl. så många äldres
intyg, att det näppeligen kan betviflas, varit ej särdeles
mån om renlärigheten; men som bp blef han det desto
mer. Dock skattade han mera än man kunnat vänta af
hans conservatism eljest och mer än någon medbiskop,
åt alla friare kyrkliga former, att icke säga reformer,
samt tog i några initiativet. Detta jämte så mycket
annat, som tjenar till förfullständigande af hans
karakteristik, hemta vi ur en rik brefsamling, hvilken vi ega och
utdragsvis, så vidt granlagenheten medgifver, här begagna.
Brefven, 37 till antalet, det första af 18/7 27, det sista af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
