Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma borgerskap, bakom hvilket magistraten måst i förut
skildrade kritiska lägen söka skydd och försvar, visade sig
hafva uppfattat behaget af ett sådant ombyte utaf rollerna
dem emellan och derjemte hemtat mod att med dittills
oerhörd djerfhet förfäkta den rätt i fråga om deras
stadsförvaltningsmyndighet, som magistraten dittills hårdnackadt
bestridt men nu sjelfmant proklamerat — det fans dock
både förut och vid samma tid mellan magistraten och
borgerskapet nog många tvistepunkter för att man med full
sanning skulle kunna framställa dessa år såsom, den
Drakeska fejden undantagen, en tid af arkadiskt lugn.
Redan under de första tiotalen af adertonde seklet
hade borgerskapet börjat visa lust att något deltaga i
bestyret om stadens ekonomiska angelägenheter. Denna lust
växte i samma mån borgerskapet började ega män, som
voro vuxne detta bestyr, och på samma gång af de ofta
tryckande tiderna manades att tillse, huruvida icke de
skatter och pålagor, som tyngde dem, genom en
ändamålsenligare användning af stadens inkomster skulle kunna
lättas.
Vi hafva sett, hurusom redan år 1719 borgerskapets
deputerade fordra tillträde till stadskassan och rätt att gilla
eller ogilla de räkningar, som till densamma ingåfvos.
Sedan emellertid genom 51 § i 1720 års regeringsform det
blifvit tillerkändt städernas borgerskap att med
magistraterna deltaga i dispositionen af stadens medel, blifva
deputerades anspråk bestämdare, under det magistratens
hållning blifver allt mera osäker och vacklande. Ändtligen
samla deputerade år 1732 sina anspråk. De kräfva: att få
samfäldt med magistraten förfoga öfver stadens medel efter
stat och privilegier; att erhålla särskild nyckel till stadens
kassa; att varda kallade till öfverläggning med magistraten,
då beslut komme att fattas rörande byggningar och andra
ansenliga utgifter, hvilka blott finge ske med deputerades
minne och rådförande; att sjelfve få öfverse stadens
räkenskaper med verifikationer från 1720; att borgerskapet
lemnades fri disposition öfver egne medel, hvilka ej härrörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
