Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om folkets namn pä foglar.
Under mina resor inom fäderneslandet, från Nordkap till
Falsterbo, har det ej undgått min uppmärksamhet, att de minst
kultiverade folken på vår halfö, åtminstone de, som hufvudsakligen lefva
af jagt och fiste, således half-nomaden i Lappland, Euare-lappen,
likasom den finske nybyggaren längst upp mot flodkällorna, hafva
ett vida större antal namn på foglar, än till exempel
Bohuslänningen. Denne har namn på blott ett fåtal fogelartar, under det ätt
de förra hafva namn för snart sagdt hvart enda species, som
förekommer inom deras område, och dertill oftast särdeles betecknande
namn. Orsaken härtill ligger uppenbart deruti, att åkerbrukaren
slutligen glömt de der specialnamiieu, hvilfea han såsom åkerbrukare
till största delen ej mer behöfver; under det att den, som liemtar
sin näring till stor del från villebrådet, har sitt öga och shi tanke
stadigt fastade på detta, hvadan han har dessa för honom
nödvändiga specialnamn och dertill äfven för sådana foglar, som ej utgöra
föremål för jagt, men for hvilfea jägaren oj kan vara hlind, således till
och med för småfoglar. Bohuslänningens namnregister på foglar är
derför ej rikhaltigt och omfattar föga mer än Stensmäcfeen, Arian *),
Korpen, Krågan, Skatan, Gjögen, Akerhöns, Tjiillen, Olle drocken, Aren,
Snihamien, Tärnan, Testen och Alkan, samt några få till. Namnen
Högen, Uglan, Sparven, Örnen, Villgåsen, Mågen, Villannen m. 11. äro
deremot oftast namn på hela slägten, att ej säga familjer, således
feollektfva benämningar.
På Asperö begagnas namnet Bredänner för egentliga Fuligulce;
Grågås för Anseres; yngre foglar af Lams argentatus, Clupeilarus
marinus och fuscus GråfiUe, på Gåsö Gråmåve; äldre foglar af Cl.
marinus och fuscus, på Asperö Store-magen, på Gåsö ITafgall, i
norra Halland, Buafjärden, Sille-slygare. Man säger der, att han
visar, hvar sillstimmen går samt, då foglen sitter på land, närmaste
delen af stimmen. På Gåsö hogagnas namnet Svala för svalor i all-
*) Jag skrifver arla ocli ej arla, för att i minnet upplifva namnets "betydelse,
tidig eller den tidiga, med afsccnde på en fogel, som en och hvar om våren med glädjo
helsar såsom signal för såningstidens början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
