Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga och religiösa förhållanden. Av C. H. THÖLÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid går ieke allt kyrkligt intresse i Göteborg för det närvarande
fram i samma fåra. Utom den gammallutherska, högkyrkliga, av
Wiirtem-bergerpietismen och Schartau influerade riktningen finnes det en mera
läg-kyrklig, i nära kontakt med 1800-talets ny evangeliska strömningar och
engelskreformerta inflytelser. Och senaste tidens s. k. folkkyrkliga eller ungkyrkliga
strävanden äga även sina anhängare och förkämpar.
Av Göteborgs rika kyrkliga personhistoria från gångna tider må blott
några få namn nämnas. Ur superintendenternas och biskoparnes rad taga
vi fram den förste superintendenten Silvester Phrygius, lärd latinare och
ansedd predikant (1620—1628), den förste biskopen Zacharias Klingius
(1665—1671), de båda Benzelierna Erik Benzelius (1726—1731) och Jakob
Benzelius (1731—1744), bägge bland sin tids lärdaste och mest aktade män
och bägge slutande såsom ärkebiskopar, den kraftige prelaten Carl Fredrik
af Wingård (1818—1839), ävenledes blivande ärkebiskop, den lärde,
fridsamme A. Bruhn (1839—1856) och den blide, trosinnerlige G. D. Björck (1856—
1888). Bland domprostarne må framhållas från 1600-talet D. L. Wallerius
och J. Carlberg, båda sedermera biskopar i stiftet, från 1700-talet de bägge
allvarliga, pietistiskt sinnade A. Hilleström och M. Ubechel och från senast
gångna århundradet hela d£n märkliga raden: den begåvade och allvarlige
predikanten D. M. Hummel (1818—1848), den snillrike, vältalige /. H.
Tho-mander (1850—1856), den väldige nykterhetskämpen P. Wieselgren (1857—
1877) och den filosofiskt skolade, rikt begåvade Anton Rosell (1880—1904).
Av de många övriga dugliga och nitiska bortgångna prästmän, som verkat
inom Göteborg, må här blott bringas i erinran följande, som haft sin
verksamhet för någon längre tid tillbaka: den kände fattighuspredikanten /.
Willin, stiftare av Willinska skolan, död 1772, den förste kyrkoherden i
Kristine svenska /. Brag, död 1781, väckelsepredikanten Lars Linderot,
vilkens tordönsförkunnelse ljudit i domkyrkan under åren 1790—1800, /. H.
Holmqvist, v. pastor i Kristine på 1840-talet, och P. Fjellstedt, som
tjänstgjort såsom predikant i Johanneskyrkan 1866—1872. Vid sidan av dessa
präster skulle många lekmän kunna namngivas. De flesta kyrkans trognaste
vänner höra ju till de okända. Men särskilt i gångna tider har det ock i vår
stad funnits flera män och kvinnor med kända namn, vilka vunnit sitt
skönaste erkännande av både samtid och eftervärld genom ett levande kristligt
och kyrkligt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
