- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
738

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till arbetslösa medlemmar utbetalt kr. 398,128:50, varav över 200,000 kr.
utgöras av medel, som insamlats bland medlemmarne vid sidan av de
ordinarie avgifterna.

Fackliga samorganisationer

Då de första fackföreningarne bildades i Göteborg, funnos för flertalets
vidkommande inga hela landet omfattande yrkes- eller industriförbund att
ansluta sig till, och behovet av ömsesidigt stöd fick man följaktligen se till
att fylla genom lokal sammanslutning. »Fackföreningarnes
centralkommitté» bildades, bestående av ombud från samtliga fackföreningar samt
socialdemokratiska föreningen, vilken senare tagit initiativ till bildande av
fackföreningar inom flera yrken. Den sistnämnda föreningens anslutning
väckte opposition på några eller åtminstone något håll; så framgår av
protokoll från målarfackföreningen, att dess förste ordförande, hr A. R. Friberg,
visserligen ansåg att man i fråga om socialdemokratiska föreningens
anslutning till Centralkommittén fick rätta sig efter de övriga fackföreningarnes
vilja, men för sin del förklarade hr F., att han icke ville ha någonting alls
med socialisterna att göra. Centralkommittén ombesörjde det samfällda
agitationsarbetet, anordnade offentliga möten och samlade in pengar till
understöd vid arbetskonflikter.

Ett av de mera betydelsefulla resultaten av Centralkommitténs
verksamhet blev Skandinaviska arbetarkongressen 1886. Förslag om en sådan
kongress väcktes 1885 inom Fackföreningarnas centralkommitté i Stockholm,
men avslogs vid omröstning inom huvudstadens fackföreningar. Frågan
upptogs därefter i Göteborg och utsändes härifrån till samtliga
fackföreningar i landet för prövning. Resultatet blev, att den första skandinaviska
arbetarkongressen inkallades att sammanträda i Göteborg i augusti 1886.
Kongressen blev av stor betydelse för arbetarrörelsen i Sverige, på grund
av att den redan ett tiotal år gamla rörelsen i Danmark var väl
representerad och ställde sin erfarenhet till förfogande. Kongressen uttalade sig
för att centraliserade fackförbund borde upprättas inom de olika
arbetsområdena, såmedelst sammanslutande samtliga fackföreningar inom samma
eller närbesläktade yrken, ett uttalande, som kom att utöva ett mycket
stort inflytande på den uppspirande fackföreningsrörelsen i landet.
Kongressen uttalade vidare, att strejk endast borde förekomma, då arbetarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free