Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gas- och Elektricitetsverken. Av S. HAMMARSTRAND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gasverkets tillverkningsmaterial av ett fullt modernt vertikalretorthus för
en produktion av normalt 67,000 kbm pr dygn samt ett vattengasverk för
en dygnsproduktion av 26,000 kbm eller tillsammans 93,000 kbm pr dygn
med tillhörande gasklockor om 77,000 kbm:s rymd och övriga erforderliga
apparater. Rörnätets totala längd uppgick vid 1922 års slut till 175,2 km.
Tydligt är att på ett sådant verk som gasverket, vilket för sin produktion
under normala förhållanden helt och hållet är beroende av koltillförseln,
världskriget med åtföljande kolkris måste haft en djupgående inverkan.
Under första krigsåret, 1914, stego visserligen kolprisen något, så att
medelpriset å under året inköpta kol uppgick till kr. 19:41 mot 17:33 under 1913,
men någon svårighet att erhålla kol förefanns ej. Redan under 1915 började
emellertid svårigheterna göra sig gällande. Kolpriset steg från 26 kr. vid
årets början till 48 kr. vid årets slut, och från maj månad lämnades licenser
endast för helt obetydliga kvantiteter engelska kol, varför ett flertal laster
amerikanska kol måste inköpas. Detta år företogs provförgasning av torv.
Under 1916 var visserligen koltillförseln ganska god, i det även tyska kol
kommit till användning, men priserna stego fortfarande. Genomsnittspriset
under året var kr. 52:75 pr ton med ett högsta pris av 68 kr. Försöken med
torvförgasning fortsattes, och man fann, att en blandning av 20 till 30 %
torv med kol var lämplig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
