- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
557

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gas- och Elektricitetsverken. Av S. HAMMARSTRAND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningskistorna voro fyra till antalet. Locken tätades medelst
vattenförslut-ning. Inuti kistorna funnos fyra lag av trärister för uppbärande av
re-ningsmaterialet, som utgjordes av myrmalm. I en särskild avdelning av
reningshuset voro inlagda tvenne ångpannor för alstrande av den för
gas-pumparnes drift och för diverse uppvärmningsändamål erforderliga ångan.
Pannorna voro tubulärpannor med vardera 41 kvm eldyta. Intill
reningshuset var det av trä uppförda gasmassehuset för lagring och revivering av
gasreningsmassa beläget. Massan transporterades från och till
reningshuset i skottkärror.

Tjära och ammoniakvatten från retorthusets förlag och reningshuset
leddes genom underjordsledningar till en under marken befintlig tjärbassin
med olika avdelningar för avskiljande och förvaring av de båda
produkterna. Den lagrade tjäran uppumpades för hand på fat, och
ammoniak-vattnet pumpades med maskinpump över till ammoniakfabriken, där det
förarbetades till svavelsyrad ammoniak. För denna tillverkning var i
ammoniakfabriken uppställd en destillationsapparat av Gruneberg & Blums
kolonnsystem.

Den renade gasen uppmättes i en stationsgasmätare för 30,000 kbm per
dygn, belägen i det s. k. mätarehuset, och fördes därefter till
gasbehållaren. Denna var teleskoperad och hade en rymd av 13,500 kbm. Från
behållaren passerade gasen åter på sin väg till gaturörnätet mätarhuset för
reglering av trycket i den därstädes uppställda tryckregulatorn.
Gasbehållarens in- och utloppsventiler voro placerade i mätarhuset.

Samtidigt med gasverkets uppförande utlades en huvudledning av 60
cm gjutna rör till Brunnsparken för gasverkets förbindning med befintligt
rörnät.

Kostnaden för hela gasverksanläggningen uppgick till kronor 895,615:19.

Gaspriset, som vid stadens övertagande av det privata gasverket utgick
med 21 öre pr kbm, sänktes fr. o. m. 1/1 1889 till 16 öre med 10 %
rabatt vid årsförbrukning över 10,000 kbm. För underlättande av införande
av gasmotorer beviljades gasverksstyrelsen den 7 febr. samma år rättighet
att för gas till motordrift, med undantag för drift av maskiner for alstring
av elektrisk energi, medgiva en rabatt av 25 %.

Vid denna tid hade de privata elektriska bolagen genom ett energiskt
arbete lyckats driva fram den elektriska belysningen till en farlig medtäv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free