- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
477

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården. Av A. HÅRD AF SEGERSTAD

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skolan från Stigbergstorget och en del gamla sjuklingar från hemmet i Haga
och Femkanten forlades. När huset å Otterhällan vid den stora branden
i november 1804 föröddes, fördelades de där intagna på anstalterna i Haga
och det donerade Eesseska huset vid Stampen.

Ett både rikligt och inkomstgivande arbete erhöll fattigvården i april
1803, då magistraten ställde renhållningen av stadens öppna platser under
direktionens ledning. Denna inkomstkälla upphörde först 1859, då
drätselkommissionen på fattigvårdsstyrelsens begäran frikallade fattigvården
från detta speciella uppdrag.

Det ekonomiska resultatet av arbets- och fattigförsörjningsanstaltens
verksamhet blev emellertid i övrigt ett helt annat än det väntade. Man
hade trott, att förtjänsten på de arbetsföra skulle ge medel tillräckliga att
hjälpa de gamla och sjukliga, men långt därifrån. I stället åsamkade
arbets-anstalten direktionen stora förluster och de frivilliga gåvorna minskades.
Inkomsterna sinade och det från början samlade kapitalet smälte ihop. För
att trygga anstaltens bestånd måste skattevägen anlitas, och genom nådigt
brev den 10 mars 1803 fastställdes en viss taxering, avseende en treårsperiod,
för de fattigas försörjning, och samtidigt tillerkändes fattigvården rätt till
en avgift av 4 sk. för varje läst av alla till Göteborg ankommande utrikes
fartyg förutom de pommerska. Dessutom gynnades direktionen
ytterligare några år senare genom att få uppbära en förhöjning av tullavgifterna
för vissa överflödsvaror. En ekonomisk fördel blev även, att direktionen
genom kungl. brev av den 19 februari 1805 fick på sig överlåten utdelningen
av pensionerna från Eesseska fonden.

En ny lättnad bereddes direktionen, som klagat över att de fattigas
antal orimligt ökades (med Vs) genom regements-manskapets familjer, därmed
att från 1809 års början en viss summa uttaxerades från regementets
officerskår. Sedan inom kasernen en betydande skolanstalt blivit anlagd,
medgavs nedsättning av det taxerade beloppet; och direktionen gick till och med
så långt i sin tacksamhet för denna »Prins Oskars skola», som den efter
kungl. stadfästelse år 1812 benämndes, att all extra taxering efterskänktes
och skolan fick bidrag från fattigvården i form av bespisning åt barnen.

I anledning av de stora förluster och svårigheter, som vållades
fattigvården genom branden å Otterhällan den 1 november 1804, erhöll direktionen
flera donationer i penningar, och upplät grosshandlaren M. Holterman till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free