Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»lefvande » matvaror förorsakade, utan även över att östra hamnen blev
uppfylld av all den orenlighet, dessa marketentare kastade ut, varjämte »all
prospekt af torget fortoges de klagande».
Renhållningen av själva gatorna var vid denna tid synbarligen också högst
otillfredsställande. Detta föranledde vederbörande att sluta avtal med
bönder om avskrädenas bortförande, då husägarne läto på gatan kasta ut all
orenlighet från gårdarne. Samtidigt lät man, på förslag av borgmästaren,
år 1697 uppsätta pålar med halsjärn och tillkännagivande, att dessa voro
ämnade för dem, som läte komma sig till last att kasta orenlighet på gatorna
i stället för att samla den i portarne och därifrån själva bortköra den.
Magistratens handhavande av hälsovården var dock även av aktiv natur,
som synes av de åtgärder, som företogos med anledning av pestens hotande
annalkande vid den stora epidemien i Sverige 1710. Magistraten
sammanträdde då för att överlägga om åtgärder mot den fruktade farsoten, och en
av rådmännen väckte därvid förslag om ordningsregler av innehåll bl. a.:
»Att man borde uppehålla godt mod och lämplig diet, hålla blodet rent, samt
vidmakthålla renlighet för kreaturen, gatorna borde rensas, svin förvisas
från staden, stallar och bås beströs med trollpulver, preservationer
tillhandahållas allmänheten, ankommande resande hållas i karantän, allmänna
ställen, där folk sammanträffade, rökas med enris och svafvel, utom staden
publikt sjukhus inrättas och lämplig begrafningsplats anvisas m. m.,
landshöf-dingen borde tillhålla bönderna på landet att bränna svedj or, apoteken borde
visiteras.» Denna överläggning delgavs guvernören. Dyckligtvis nådde
den hemska farsoten icke Göteborg. — År 1770 förordnade magistraten på
förständigande av Kgl. Maj:t med anledning av väntad pest, att, om från
av denna sjukdom smittad ort kommande fartyg icke vore försett med
vederbörliga certifikat och sundhetspass, det genast skulle avvisas och förbjudas
ingå till någon Sveriges eller därunder lydande provinsers hamn »vid skepps
och gods förbrännande samt lifsstraff för skeppare och besättning », ett straff,
som även drabbade skeppsägaren.
Stadens borgare idkade sedan gammalt lantmannanäring. Var och en
hade sin ko eller åtminstone några får eller svin, som på aftnarna drevos hem
från vallarna eller landerierna, där de om dagarna betade. Svinen voro
alltid till besvär, och magistraten fick upprepade gånger utfärda påbud om
straff för dem som höllo sina svin ute på gatorna (så t. ex. 1760). År 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
