- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
276

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads jordegendomar. Av C. NERDRUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig äganderätt till en lång sträcka åt norr utmed älven för att förhindra
anläggandet av förorenande fabriker därstädes. Alla dessa villkor uppfylldes
på ett synnerligen tillfredsställande sätt av den inköpta egendomen, varest
plats för filteranläggningarna kunde beredas vid den s. k. Alelyckan,
varjämte egendomen gränsar intill älven ända till i närheten av Agnesberg.
Vattenverket disponerar naturligen endast en ringa del, eller c:a 60,000
kvadratmeter av egendomen, medan återstoden av jorden är utarrenderad såsom
jordbruk. Huvudbyggnaden med vidliggande trädgård användes av staden
till alkoholistanstalt.

Det skulle föra alldeles för långt att i detalj ingå på alla av staden gjorda
större markförvärv, varför i fortsättningen endast kan lämnas uppgift om
tiden för dessa förvärv, fastigheternas namn och belägenhet, inköpspris och
arealer samt användningssätt. För överskådlighetens skull är därvid
tabellform använd. (Se nästa sida.)

Som framgår av tabellen, äro så gott som alla däri uppräknade
fastigheter belägna utanför stadsområdet och hava till allra största delen
förvärvats med tanke på nödvändigheten för staden att vid blivande utvidgningar
alltid ha så mycken mark i sin ägo, att den i stort sett är i tillfälle att
bestämma eller åtminstone reglera priset på tomtmarken i de nya stadsdelarna.

Givetvis ha stora markinköp för genomförandet av stadsplan m. m. under
årens lopp gjorts inom själva stadsområdet. Såsom exempel härpå kan
nämnas, att enbart under åren 1910 och 1911 inköptes för reglering i stadens
2:dra och 4:de rotar mark för 526,802 kronor 79 öre. Ett årligt anslag på

200,000 kronor står också till drätselkammarens förfogande för inköp av s. k.
regleringsfastigheter.

Genom utfyllningar i Göta älv har staden vidare erhållit värdefulla
tillökningar till sina jordområden. Bl. a. äro Bergslagernas och Statens
järnvägars bangårdsanläggningar till största delen belägna på sådana utfyllningar.1

Totala arealen av den mark, bebyggd och obebyggd, men med undantag av
utlagda gator, vartill Göteborgs stad är ägare, utgjorde vid utgången av
år 1921 inom stadsområdet c:a 2,347 hektar, varav väster om Göta älv c:a
707 hektar samt utom stadsområdet e:a 3,534 hektar.

Att en så framstående industri- och sjöfartsstad som Göteborg även för
dessa näringars tillgodoseende måst göra stora jordförvärv, är alldeles själv-

1 Se härom nedan uppsatsen om Göteborgs hamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free