Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen. Av T. PETRI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magistratens ställning inom den kommunala förvaltningen är enligt den
nya kommunalförordningen en helt annan än förut. Visserligen bibehölls
magistraten såsom den statliga förvaltningens lokala representant, men
samtidigt kringskuros dess makt och befogenhet högst väsentligt. Särskilt
betydelsefullt härutinnan är upphävandet av magistratens rättighet att tillsätta
halva antalet ledamöter i drätselkommissionen, numera benämnd
drätselkammaren. Man må dock ej tro, att magistraten efter
kommunalförordningens tillkomst förlorat allt inflytande på avgörandet av stadens
angelägenheter; tvärtom ha åtskilliga av dess ledamöter — här ingen nämnd,
men heller ingen glömd — ända intill den dag som i dag är på ett
framträdande sätt deltagit i de allmänna angelägenheterna och därvid enligt allas
mening inlagt synnerligen stora förtjänster ifråga om stadens förkovran
och allmänna utveckling.
Beträffande magistratens nuvarande organisation hänvisas till den
redogörelse härutinnan, som finnes intagen i detta verk under »Magistraten och
rådhusrätten» här nedan.
stadsfullmäktige
Beslutanderätten i stadens angelägenheter tillkommer, som ovan nämnts,
enligt den nya kommunalförordningen stadsinnevånarnes för sådant ändamål
utsedda representanter, i förordningen benämnda stadsfullmäktige.
De vid förordningens tillkomst utsedda fullmäktige sammanträdde första
gången den 5 januari 1863 i lilla börssalen under ordförandeskap av
grosshandlaren C. F. Wsern, vilken vid det allmänna valet erhållit de flesta rösterna.
Till stadsfullmäktiges ordförande utsågs härvid Wærn med 47 röster av 48
röstberättigade.
Oaktat den första stadsfullmäktigekårens särdeles representativa
uppsättning beslutade fullmäktige att anordna sitt arbete efter mera
demokratiska linier än som vid den tiden vanligen brukades. Det överenskoms
sålunda, att vid upprop och voteringar inom fullmäktige samt anteckningar
därom i protokollet fullmäktiges titlar icke skulle användas, utan utbytas
mot det för alla gemensamma tilltalsordet »herr». Beslut fattades även om
rätt för tidningsreferenterna att inkomma i salen och taga plats vid
sekreterarebordet, »så att de skulle kunna bättre se och höra vad som passerade ».
Fullmäktiges första arbetsår ägnades i huvudsak åt organisatoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
