Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen. Av T. PETRI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle yppa sig, åter borde sammankallas och bemälda brist ibland hela
menigheten fördela.
Den betydande inskränkning i magistratens myndighet, som innefattades
i den av Karl XI vidtagna omorganisationen av stadens styrelse, synes
hava gått magistratens ledamöter djupt till sinnes, och det är därför endast
helt naturligt, att de begagnade sig av första bästa tillfälle för att söka
återvinna sin forna mera förnämliga ställning. Ett sådant erbjöd sig osökt under
år 1716, då Karl XII efter misslyckade anfallsförsök gent emot Danmark
inledde sitt fälttåg mot Norge. Han möttes härvid av stora svårigheter att
förse hären med erforderlig utrustning och proviant och tvingades därför att
hänvända sig till närmaste svenska ort av någon betydenhet, som var
Göteborg. Dåvarande justitieborgmästaren Wilhelm Silentz uppreste då å
stadens vägnar till högkvarteret i Torpum i Norge, och det lyckades honom
att — mot vissa utfästelser — förskaffa staden nya privilegier i av
magistraten önskad riktning.
Enligt dessa privilegier, som äro dagtecknade den 24 maj 1716, skulle
magistraten bestå av en buhrgreve, tre presidenter, tre magistratens äldste,
en preses i kämnärsrätten, nio rådmän, en syndicus, en sekreterare samt en
notarius och actuarius. Buhrgreven, presidenterna, syndicus och
magistratens äldste skulle förses med konungens fullmakter med rätt dock för
magistraten att till varje ledig befattning föreslå tre personer. Förslaget
skulle genom guvernören insändas till konungen, vilken dock förbehöll sig
att understundom utnämna andra skickliga och förtjänta män än de å
förslaget upptagna. Preses i kämnärsrätten, sekreteraren, rådmännen samt
övriga återstående befattningshavare skulle väljas av magistraten bland
tre av borgerskapet föreslagna personer, och skulle den sålunda valde
sedermera av guvernören installeras.
Vissa föreskrifter lämnades beträffande fördelningen av göromålen emellan
de olika befattningshavarne. Buhrgreven skulle alltså hava ett allmänt
inseende såväl över den samfällda magistraten som över vart och ett särskilt
kollegium, han skulle handhava exekutionen i staden ävensom förvara stadens
nycklar. Presidenterna skulle i huvudsak övertaga de göromål, som förut
bestridits av borgmästarne och benämnas, en justitie-, en handels- och en
byggnings- och politiepresident. De tre magistratens äldste voro ett slags
vice presidenter. Syndicus borde hava noggrann kännedom om stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
