Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen. Av T. PETRI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändrades redan den 5 november samma år på hemställan av rådet
anordningen med det för varje år växlande ordförandeskapet, i det att konungen
utsåg trenne presidenter, en svensk, en nederländare oeh en tysk, vilka
skulle presidera tre månader i sänder och samfällt föra stadens »regering»;
men så ofta någon svår sak forekomme, skulle de kalla tillsamman hela
rådet. Den sålunda organiserade stadsstyrelsen erhöll i nederländaren
Jacob van Dyk sin förste burggreve år 1626 och riksregeringen begagnade
härefter i sina till rådet avlåtna skrivelser titulaturen »Burggrefve,
Presidenter och samtlige Rådsförvandter».
Den 29 april 1639 utfärdade rikskansleren Axel Oxenstierna och hans
medkom missarier vid sitt besök i staden en formlig instruktion för
»Presidenterna och Rådet i Göteborg», däri förordnades, att stadsstyrelsen, söm
vid denna tiden även benämndes magistrat, skulle utgöras av burggreven,
»som Hennes Kongl. Maj:ts höghet och rätt företräder», tre presidenter
och 12 rådmän. Detaljerade föreskrifter lämnades beträffande rådets
åligganden och uppgifter, av vilka här må omnämnas följande. De tre
presidenterna skulle var sitt år vara ordförande vid rådets allmänna
sammankomster och under samma tid utfärda resolutioner i hela rådets namn samt
ombesörja verkställigheten av dessa. Vid de allmänna sammankomsterna
hade presidenterna och rådmännen lika gällande röster, men i övrigt skulle
allt vad till stadens styrelse hörde fördelas emellan de tre presidenterna,
som därvid skulle biträdas av fyra rådmän vardera. Den förste presidenten
och hans »kolleganter» skulle hava inseende över stadens »byggningar och
intrader», den andre handhava »justitiens administration» och den tredje
beflita sig om »kommersiernas erhållande» (handel och näringar). I och
för kontroll på de särskilda avdelningarne föreskrevs en s. k. examen, som
skulle företagas vart år sist fjorton dagar före Valborgsmässan. Vid denna
examen hade varje avdelning att för de båda övriga uppvisa sina protokoll
och avlämna en årsberättelse, vilken granskades och blev föremål för beslut
om ansvarsfrihet.
I dess sålunda organiserade skick bestod stadsstyrelsen intill slutet av
Karl XI:s regering utan annan mera nämnvärd förändring än att på grund
av stadens sinande inkomster burggreveämbetet och ett par andra tjänster
indrogos i början av 1680-talet samt att vissa ledigblivna ämbeten icke
tillsattes eller tillsattes under annan benämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
